Sista dagen på jobbet!

I dag jobbar jag min sista, riktiga dag. Det känns konstigt att röja undan spåren efter sig själv. Efter alla dessa år på ett och samma jobb finns det en del att rensa. Särskilt på datorn. Puh! Bli aldrig fotograf om du tycker att det är jobbigt med stora filer. Dvd-brännaren exploderar snart (och min skalle med för den delen). Ser fram emot tårtan jag tänkte bjussa på :-)
Obs! Magstarktbloggen går inte i graven och inte jag heller. På måndag börjar jag som redaktionssekreterare på amelia, superkul!

Min syster fick en bebis i födelsedagspresent!

Helt otroligt att hon lyckades pricka in förlossningen på sin egen födelsedags. Kan inte komma på någon finare födelsedagspresent. Dubbelgrattis på födelsedagarna!!! PS. Bilden har inget med texten att göra. Typ.

Längtan efter hink och spade tog över

En helg utan barn är trist, hemsk, konstig, värdelös … och alldeles underbar.
Det blir ju vad man gör det till. Så här gjorde vi:



Mitt tuffa cykelrace i Prag

Så här såg det ut större delar av loppet runt Prag i helgen. Racet, B3IT by bike, var en kamp från start till mål. Den mest kritiska etappen var vid en vacker park där vi fick tufft motstånd av inlinesåkande barnvagnsföräldrar. Lite senare tog en hund upp spåret, men vi cyklade ifrån av ren skräck. Fyra och en halv mil senare var vi i mål som vinnare. Priset bestod av en ljummen burköl som satt fint tillsammans med ett rör Pringles.

Hittade den här fula bilden ...


… som tack och lov INTE var med i mama som illustration till en artikel om män som bor framför teven när det är fotbolls-VM. Jag har för mig att de valde den här under:


En klänning till min syster Tyra


Den här guldkreationen skulle passa min lillasyster Tyra alldeles perfekt!
Hon har alltid varit number one och det har några smarta människor på Veckorevyn också förstått. Därför anställde de henne som bloggare och reporter. Så jag tycker att hon kan klä sig i guld med gott samvete. Adjö Jante, med andra ord :-)

Annika Sörenstams smyckeskollektion …


… lanseras i dag. Jag besparar dig informationen om vad de kostar (mer än en järnsjua).

Bra brallor att ha på väg till förlossningen!


Jag tror dock att de inte alls är tänkta till det. Men håll med om att min idé inte är så tokig?

Största restaurangskämtet någonsin?



Kolla in notan. Det är tillräckligt illa att behöva betala för kranvatten. Att dessutom ta betalt för att vår tvååring smakar på maten, är fullständigt oförlåtligt. Aldrig mer kinarestaurangen i Simrishamn!

Perfekt träning för barn!

De här gummihoppdjuren släpade vi hem från Thailand. Det var värt att frakta dem över halva jordklotet. Speciellt när jag tre veckor senare såg dem i leksaksaffären fem minuter hemifrån...


Om 50 år är jag en arg paxtant



Jag är faktiskt orolig på rikigt. Redan nu kan jag känna av vibbar av ett tvångsmässigt beteende som går ut på att paxa bord på lunchrestaurangen eller kaféet. Jag är helt emot att först lägga sin jacka på en stol och sedan ställa sig i kö. Särskilt när de som har har köpt mat får stå där med sin bricka utan sittplats. Helt sjukt. Men, nu kommer men: varje gång jag står i kö, tittar jag mig oroligt omkring efter en ledig plats. Jag får svårt att andas om någon annan kommer in på stället och tar platsen före mig. Jag är så rädd att bli utan. Gissa då hur den känsla kommer att förstärkas genom åren. Om 50 år kommer jag förmodligen markera ett helt bord med min rullator eller käpp. Hur ska det gå?!

Sleepless in Bromma


Tycker du att de ser farliga ut? Nej, men skenet bedrar. De har aldrig velat somna på kvällen, aldrig på dagen och är omöjliga att söva om när de vaknar på natten. Och så vaknar de tidigt som tusan på morgonen. Låter det som jag klagar? Nej, verkligen inte. Jag undrar bara hur det går ihop. Följdfrågan jag ställer mig ibland: lever jag?

Gissa var jag ska börja jobba!

Det får bli en quiz med följande ledtrådar:

10 poäng: Den här produkten fungerar som en väninna att skratta med, känna igen sig i, inspireras av, längta efter, få tips av och hämta stöd i. Någon som ser dina bästa sidor och tar ställning för dig!

8 poäng: Ambitionen vid starten var att skapa en tidning som täcker allt från läckra underkläder till taktiksnack vid löneförhandlingen – en kvinnoröst, en kvinnolust och en kvinnotröst.

6 poäng: I dag är det Sveriges ledande kvinnotidning där man lägger örat mot kafferummen, smyglyssnar på tjejträffarna och lär oss vad kvinnor vill läsa om.

4 poäng: Innehållet fokuserar på relationer, men den handlar även om arbete, resor, män, mode, skönhet, mat och kvinnors situation i Sverige.

2 poäng: Målgruppen är kvinnor mellan 25 och 50 år.

1 poäng: Kommer ut var fjortonde dag.

0 poäng: Startades av Amelia Adamo 1995.

På vilken poäng knäckte du nöten?

Äggande målningteknik i familjen








Glad påsk önskar mina påskkärringar!


Svårflirtad tvååring som vägrar klä ut sig (längst ned på bilden).


Tack mamma och pappa för fina påskkläder, för de var väl till Kharma och Tommy?


Kära kusin, när kommer du ut ?


Nu börjar det dra ihop sig för syrran. Eller nja, jag menar inte att hon har så starka sammandragningar att bebben kommer i dag. Men kanske den här månaden i alla fall! Jag är redan faster och snart kan jag även tituleras moster, stort! Jag är väldigt nyfiken på om Linn tänker förlösa sig själv med tanke på att hon är en hårsmån från att gå i mål som barnmorska.
PS. Jag ska inte sluta blogga bara för att jag slutar på Friskispressen!


Svar på tal :-)

Berättade för mina Facebookvänner att jag slutar på Friskispressen, med länk till mitt bildspel (se nedan). En befogad fråga är förstås vad jag ska göra nu. Någon tror att jag ska plugga och Andy undrade om jag ska bli IT-konsult. Måste erkänna att jag är lite nöjd med mitt svar:


Tack för alla år på Friskispressen!

Jag har tappat räkningen på hur många år jag har jobbat på Sveriges största (och bästa) träningstidning. Nu är det dags för mig att gå vidare. Därför har jag samlat några av mina favoritbilder som jag tagit för Friskispressen. Gör mig en tjänst och klicka på HQ, High Quality. Om du ser filmen så tror jag knappast att jag behöver nämna hur otroligt kul jag har haft. Stort tack för mig :-)

 

Årets värsta mailtabbe?


Det här är så pinsamt att till och med jag rodnar:
Min kompis Tobbe ska gå ut med en polare en kväll och sova över hos honom i stan. Först när Tobbe kommer till jobbet, inser han att han glömt sin väska hemma och mailar Erik att han kommer att bli en timme försenad. Erik svarar att han har allt som behövs och att han kan komma raka vägen. Tobbe frågar om han verkligen har allt, tandborste, och så drar han lite skämtsamt med något halvkinky. Mailkonverationen fortsätter och börjar även spåra ur. I sista mailet skriver Tobbe (ordagrant citerat):

Men du kanske har bandyboll, handklovar o blöjor jag kan låna?


Erik svarar inte. Några timmar senare dyker det upp ett mail till Tobbe med följande jobbiga information: Jag tror inte att det där var till mig.
Panikslaget kollar Tobbe sin utkorg och upptäcker att han har slarvat med tangenterna och skickat till fel person. Några minuter senare dyker det upp ett ytterligare ett mail från en annan person där det står: Du måste ha skickat fel, mailet var nog avsett till någon annan. Då fattar Tobbe att han skickat mailet till en hel marknadsavdelning på ett stort kontor.
Inte så kul och lätt att bortförklara. Kan du komma på något värre?

Vårt nya chockrosa kök!


Efter många vändor fram och tillbaka med en kontakt i England, har vi nu beslutat oss för att beställa ovanstående platsbyggda kök med några små justeringar: två fria hyllor i stället för skåp (se skiss) och med inbyggd ugn. Plus att vi satsar på en granitbänkskiva i svart. Handtag i aluminium.
PS. Det är alltså till dockskåpet, men det förstod du säkert redan.

Friskispressens träningsresa i bilder och sång

Här är ett utdrag från vår underbara resa till Monte Gordo. Mia Drakenberg och Gösta Elmquist har tagit de flesta av bilderna och jag har skrivit låten som ledarna sjöng på avslutningsmiddagen. I den här musikvideon får ni hålla tillgodo med min halsonda röst i lite olika varianter. Till dig som brukar kommentera att jag sjunger dåligt, kan jag meddela att jag är beredd att hålla med den här gången. Koncentrera dig på texten i stället:
PS. Klicka på HQ om du vill se bilderna i bättre upplösning.


Den här snygga tjejen …


… träffade jag precis på en pressinformation. Jag kände igen henne direkt, men hon spelade totalt ovetandes om vår connection tills hon plötsligt utbrister ”Men du är ju Tom Sjöstedts lillasyster”. Malin är nämligen tillsammans med Tommy Myllymäkki som vann Årets kock 2007. Sannolikheten att vi skulle hamna tillsammans i ett litet rum på sjuttonde våningen i Hightechbuilding vid Hötorget kändes inte så stor ... Men den var tydligen hur stor som helst. Blev lite sugen på att starta en anhörigförening till Årets kock-deltagare. Verkar vara roliga människor! Nu måste jag rusa till Cirkelfysen, hörs!

Kom ut ur garderoben, Stefan!


Den här mannen är en höjdare inom Friskis&Svettis. Men det är inte därför han är min nya idol. Det handlar snarare om hans något udda böjelse – att gömma sig i garderober. En gång lurade han en före detta inneboende som strosade omkring i lägenheten utan vetskap om att Stefan redan var hemma, intryckt i garderoben. Efter 40 minuters väntan kastade han sig ut med ett vrål och en blixtrande kamera framför personen. Huruvida den inneboende överlevde eller inte, framgår inte av historien. Stefan fortsatte att utöva sin hobby utan större hinder. Ända tills han träffade sin tjej. Hon ställde som krav att inte behöva bli vettskrämd varje gång hon kom innanför dörren. Som i många andra relationer får man mötas på halva vägen. Överenskommelsen ser ut så här: Stefan får gömma sig, men inte skrämmas. Så nu går han hem och gömmer sig. När benen börjar krampa, smyger han ut lugnt och fint och förvarnar med ett försiktigt hej. Vem vet, han kanske sitter där nu?!

RSS 2.0