Ge mig styrka!



Precis hemkommen från Dalarna efter en i stort sett sömnlös natt. Tvååringen väcktes av fyraåringen klockan 23 och vägrade sedan somna om. Kollade på klockan vid 02 och då var hon fortfarande vaken. Resten av natten halvlåg hon på mig och sparkade och trixade fram och tillbaka. Jag är helt slut, vilket  inte går att vara när man är förälder. Man kan liksom inte bara gå och lägga sig och skita i allt. Hur jobbigt det än är. Kan du inte berätta något värre, så jag får lite perspektiv på tillvaron, piggnar på mig och slutar gnälla!

Årets glassigaste nyheter



Jag har testat GB:s nyheter för i år och här är resultatet i turordning:

1. Magnum Temptation Caramel & Almonds: Favorit, släng dig i väggen Ben&Jerry's!
2. Nogger Mint: Trevlig och beroendeframkallande, men klår inte After Eight-glassen.
3. Solero Berry Berry: Kalorisnål, läskande glass som blir perfekt i solen.
4. Sandwich Stracciatella: God, men knappt någon skillnad mot originalet.
5. Lemon Age: Barnglass som smakar drink och har svårtuggade godisar. Borde barnförbjudas.
6. Ben&Jerry's Wich: Snuskiga pelletssmakande mjuka cookies med glass.
7. Magnum Temptation Chocolate: Blä, smakar billig mörk choklad.

AVSLUTNINGSVIS EN PROTEST
:
Men GB, jag fattar inte varför ni inte kan göra en enda liten glass som passar småbarn?
Var är de gamla hederliga pinnglassarna som är alldeles lagom för småttingar?
Kom in matchen och se ert ansvar i hälsodebatten!


Aftonbladet har minskat rejält



Det går inget vidare för Aftonbladet. Tidningen har tappat rejält i räckvidd i senaste mätningarna (se bild). Fick hem en tidning i dag som knappt går att läsa. Så kom inte och snacka om att storleken inte har någon betydelse. ;-)

Laga Sveriges godaste vardagsmat



Missa inte Toms nya hemsida, klicka på Veckomatsedel och kopiera hans middagsplanering. Han ger också lite bra tips under maträtterna: ”Angående peppar så är det bara svartpeppar som gäller hemma hos mig. Vitpeppar är inte gott och råkar man ha det hemma är det bara att slänga direkt. Punkt slut.”

Lika som bär – tyvärr


Frågan är bara för vem det är tyvärr. Vi ser ju inte kloka ut, kanske inte så konstigt att man blev mobbad på lågstadiet. Har precis svettats på Cirkelfys med min man och även med min bror (se ovan). Det var välbehövlig träning, men jag fattar inte hur ledaren Göran bara vågade dra och åka skidor och ta in en vikarie utan att fråga. Ska skälla ut honom nästa vecka ;-)

Jag saknar min gamla häst


Att bläddra i fotoalbum känns som att kasta sig in i ett gammalt, nästan bortglömt liv. Jag kan inte ens försöka räkna ut hur många timmar jag har tillbringat i stallet och hur många nätter jag har sovit i en hästtransport (det är sant).


Min senaste häst, Curre, var en ståtlig herre på 1,75 meter. Vi tävlade dressyr och hoppning. Jag körde till tävlingarna själv med hästtransport, jag som knappt kan backa en bil utan släp. Det är ett under att jag lever. Curre saknar jag jättemycket och var deppig hur länge som helst när jag gjorde mig av med honom.


Efter de fina bilderna som min syster Tyra la ut på sin blogg, måste jag kontra med den här. Det är min första ponny Polly som poserar bredvid den blivande fotomodellen som dagen till ära valt en helt egen outfit. Trendsättare från födelsen som du ser! Notera också den skräckslagna blicken ;-)

Underbara Thailand perfekt för tiokamp!









Som kompensation efter det förra vidriga inlägget, tänkte jag att du skulle bli lite gladare av de här härliga bilderna. Behöver jag lägga till att jag längtar efter Thailand, sol, värme och ... häcklöpning?

Världens i särklass äckligaste mat

Med risk att förstöra din dag, kommer här en lista på den absolut äckligaste mat jag kan tänka mig. Klicka inte på bilden, då blir den stor:

1. Fårhjärna



2. Rostade kackerlackor



3. Rocky Mountain Oysters (tjurtestiklar)



4. Penisar på Kinas penisrestaurang



Skyll inte på mig om du håller på att spy, det här var en utmaning från Lolina som ville att jag skulle lista mina fem äckligaste maträtter (kom bara på fyra). Jag skickar glatt vidare utmaningen till följande härliga bloggare:

Matälskaren
Sophies mat
Fröken Ajax
Tyra
Petra
Karin

Är snygg lika med oseriös?

Jag har fått vinkar om att jag inte ska lägga ut snygga bilder på mig själv på min egen blogg, att det bara är ytligt och jag i samma ögonblick blir oseriös. Jag håller inte alls med om det, men vad tycker du? Får en ”snygg” person skriva om finanskrisen eller pensionssystemet? Eller måste man se ut på ett särskilt sätt för att bli tagen på allvar? Många dagar är jag en Ful-Sofie, så pass att jag tar illa upp om någon glatt hälsar igenkännande på mig. ;-) Men jag kan ha bättre dagar också, särskilt när jag har blivit stylad och fotad av ett proffs. Och sådant kanske du vill slippa se?

En bild som blev ratad



Den här bilden togs till ett gravidmodejobb, men ratades av redaktionen. Jobbet plåtades om med en annan modell och helt andra kläder och styling. Jag tycker fortfarande att bilden är väldigt härlig. Vad tycker du?

Tydliga tecken på en lyckad fest?






OCH ETT VÄLDIGT BRA TECKEN PÅ ATT MAN BÖR GÅ HEM:



OCH DAGEN EFTER:

• TRÄNINGSVÄRK I MAGEN PÅ GRUND AV ALLT SKRATT.

• LÄGENHETEN HAR TAPPAT EN HALV MILJON I VÄRDE. GOLV MÅSTE SLIPAS OM OCH VÄGGAR MÅLAS.

• MAN VET INTE OM EN TÅ ÄR BRUTEN ELLER OM DET BARA HANDLAR OM SKOSKAV.


Alla kan lära sig springa snyggt (och bra)!



Här kommer några knep på vägen från Stefan Rehn, löpexpert på Adidas:

• Sträck på dig och se stolt ut. Du får mer luft i lungorna och lättare att ta ut löpsteget.
• Slappna av i ansiktet. Kolla in sprinters i VM, där fladdrar käkarna.
• Alla rörelserna ska ske framåt, inte åt sidan.
• Armarna ska vara i 90 grader och händerna lätt knutna.
• Se till att få upp knäet ordentligt. Ett lågt knä ger kortare steg och blir jobbigare.
• Kompletteringsträna bålmuskulaturen. Mycket av löpkraften sitter i överkroppen och med bättre styrka får du bättre löphållning och det ser snyggare ut.

Springa snyggt är en sak, men att bli snabb är desto svårare. De handlar om olika fysiska förutsättningar och om rytmik, koordination och rörlighet. Vem som helst kan inte vinna SM i 100 meter, helt enkelt. Snyft, det som verkar så mycket softare än att springa Tjejmilen.

Jag inväntar domen!


Så här är mitt jobb som redaktionschef


Trimma, pappa, barn!

Varsågod, här kommer ett egenkomponerat träningsprogram som passar utmärkt för alla småbarnsföräldrar. Det är bara att köra i gång:


UPPVÄRMNING, GRODHOPP
Gör så här: Hoppa rakt upp i luften och landa som en groda.
Varför: Tränar kondition och explosivitet.
Varning: Hög pinsamhetsfaktor för ditt barn.


ENARMADE BANDITEN
Gör så här: Koppla grepp om barnet, håll kroppen rak genom att spänna magmusklerna. Böj och sträck armarna.
Varför: Tränar bröstmusklerna, triceps och magen.
Varning: Lämpar sig mindre bra på asfalt.


BABYTWIST
Gör så här: Stå stadigt med barnet framför kroppen. Ta ett stort kliv framåt med vänster ben samtidigt som du vrider barnet åt vänster sida. Skjut ifrån och kom tillbaka till utgångsställningen. Gör på samma sätt med höger ben. Tänk på hållningen – stabilisera med mage och rygg.
Varför: Rumpan, lårets fram- och baksida, axlar och bålen, framför allt de sneda bukmusklerna. 
Varning: Använd solglasögon med bra uv-skydd.


TÅ PÅ TÅ
Gör så här: Sätt upp barnet på axlarna och gå på tå på plant underlag.
Varför: Tränar vadmusklerna.
Varning: Kontrollera att muren är tillräckligt bred och inte är äldre än 300 år.

Choklad för resten av året!



Okej då, jag menar förstås resten av veckan ;-)
En välkommen alla hjärtans dag-prelle från min underbara man.
Bättre sent än aldrig och snäppet mer romantiskt än lammsteken!

Been There, Done That, Got The Fucking T-Shirt

Jag har precis blivit anklagad för att vara en 40-plussare (FEL) eller en som lever som en 40-plussare (FEL IGEN). Varför? Jo, för att jag inte hänger med i den nya, snuttifierade språkvärlden. Jag behärskar inte IRC-slang som går ut på att förkorta antalet tangenttryckningar. Säger bara AIIC ;-)

AFK: Away From Keyboard

AIIC: As If I Care
BTDTGTFTS: Been There, Done That, Got The Fucking T-Shirt
GG: Good Game
ROTFL: Rolling On The Floor Laughing

B4N (Bye for now)!

Jag har kommit ut ur garderoben!



Inte som man, kvinna, klassisk eller nytt ansikte, utan som... FOLK.
Så nu är det bara att boka in mig på Mikas till nästa stora kampanj ;-)

Tvååring går loss på en gruyère

Präst, camembert, roquefort eller gruyère – ingenting stoppar min tvååriga dotter.
Och när hon väl fått ett handfast grepp om osten är det bara att glömma att den någonsin existerat. Behöver jag ens påpeka att det var hon som tog ett bett i grevén häromdan (se här)?


Vem vill inte se ut som Marilyn Monroe?




Skuggor, svart och svett är snyggt!



Jag gillar att fota utan blixt med hög ISO. Det jobbiga är att bara 1 bild av 100 blir bra.
Men det blir oftast mer djup och spänning i en icke blixtbild. Tycker jag, vad tycker du?

Tog jag i för hårt?



Första träningspasset på över en vecka, fortfarande lite krasslig.
Frågan är om jag tog i för hårt?
Det lär visa sig i morgon.
PS. Hanteln väger 40 kilo!
Foto: Tom Sjöstedt

En helt ny värld – i miniatyr



r finns allt till hemmet, enda skillnaden är att sakerna är i miniformat. Vad sägs om en ask Ipren, våffeljärn, miniverktyg, parkettgolv, skohorn i mässing, rullgardiner, paraplyställ, toalettpapper, stekta eller kokta ägg, schackspel, Pampersblöjor, rakset, Ögonkakao, sköljd skalad potatis eller Tiramisu som är färdig att servera? Allt i skala 1:12. Jag fastnade på dockssåpssajten i en timme i går, eftersom jag är mitt i en totalrenovering av ett minihus anno 1940.

Mitt livs största misstag?



De här två fina miniböckerna fick jag i födelsedagspresent av mina omtänksamma föräldrar.
Och här kommer erkännandet: jag har inte hunnit läsa en rad!

Du har glömt Alla hjärtans dag och är en dålig människa



Exakt den rubriken fick jag på ett mail från ett företag som tyckte att jag borde skämmas som inte beställt några varor i tid till 14 februari. Så det här är en liten påminnelse till dig som inte vill konfronteras med en blombukett på lördag av din kära  och själv stå där handfallen med bortförklaringar.

Min första roll i en actionfilm

Berit är på väg på blinddate, men något hindrar deras möte. Berit blir Jäktad.
Kan det bli mer spännande än så? Hittade VHS-filmen som jag och mina kompisar spelade in när vi gick på gymnasiet. Jag fick äran att vara mopedflickan. Så nu har jag filmat teven, så det är mina barn som hörs som kommentatorer i bakgrunden :-)


Sluta vara perfekt!



Jag träffade en produktiv trebarnsmor och journalistkollega över en fiskgryta på Golden Hits. Inte en enda mikrofon i sikte, till min stora besvikelse. I mars kommer Rebeckas (och TInnis) bok Skriet från kärnfamiljen. Jag gissar att det blir en del debatt i ämnet. Lite kort handlar boken om landets utarbetade mammor med hundra bullar i luften, pappor som räknar på bostadslånen och våra stressade barn. Mammorna ska fixa allt, det perfekta barnkalaset till sexrätters middag samtidigt som pappan jobbar över. När Rebecka pratade om just det, kände jag verkligen igen det där med högra krav. Jag älskar att pyssla, fixa, överraska och överträffa mig själv. Poängen med boken är att vi skulle må bättre av ett jämställt förhållande med lagomtänk, där det kanske räcker med en trädgårdsrabatt med några enkla tulpaner, istället för madonnaliljor, pioner och stockrosor. Om man ens måste ha en rabatt. Jag håller med, men insåg direkt att jag aldrig kommer att kunna leva upp till författarnas idealfamilj. Avrundade nämligen med att gå in på Panduro och köpa minimosaik till ett dockskåp jag ska inreda efter vårt eget hem. Förlåt, Rebecka ;-)

Pungbråcks- och framfallsinspirerat mode



Först såg jag inte riktigt vad det var, men de kombinerade kjolbrallorna från Noa Noa som kommer till hösten var kanske lite roliga?! Eller bedrövliga, jag kan inte bestämma mig. Måste passa utmärkt för den som har livmoderframfall eller pungbråck.

Rösta – vilka är mina läckraste bågar?




Det här är en liten nostalgitripp för mig som glasögonorm:

1. Min första bågar, alldeles självvalda. Har vuxna inget som helst ansvar?
2. Tom hade likadana och eftersom han är min storebror, så gjorde jag som han.
3. Det blev fel i beställningen, så jag fick ett par som en kvinna i 70-årsåldern skulle haft.
4. Nej, sluta skratta. Det här är de glasögon jag faktiskt har i dag.

PS. Jag delar inte bloggen med någon annan, så här ser jag ut när jag är genomförkyld och osminkad. Den nakna sanningen helt enkelt.

Brorsan vs crème fraiche


Jag ställde Tom mot hans nya crème fraiche för att se vad de går för:

Fetthalt 28 %:
Där ligger crème fraichen i lä. 1-0 till Tom.
Kokbar: Oprövat kort, vill inte testa på Tom. Poäng till fraichen. 1-1.
Gourmet: Pepparrot goes gourmet? Skulle inte tro det. 2-1 till Tom.
Smaksättning: Äpple ger syrlighet, medan pepparroten ger lite sting. Var det en förklaring på Tom eller fraichen? Dött lopp. 3-2 till Tom.
Användningsområde: Båda passar i köket och kan lätta upp stämningen vid middagsbordet, men crème fraichen känns snäppet billigare, så 4-2 till Tom.

Grattis brorsan, bäst ännu en gång!

Vem har bitit i min ost?



Så här såg grevéosten ut i morse och jag vet vem som ligger bakom bettet.
Frågan är hur många ledtrådar du behöver för att lista ut svaret:

10 poäng: Gärningsmannen svalde en hel minimuffins inklusive otuggad knäckform i går.
5 poäng: Objektets gudfar är känd för sin kärlek till mat och mofferi.
1 poäng: Den skyldiga gillar att klä sig i röda glasögonbågar (scrolla ner).

Nu har jag visst retat upp några föräldrar!



Hoppsan, nu har jag visst lyckats reta upp några föräldrar på morgonkvisten med den här gästkrönikan i Allt om barn. Och det var i och för sig också tanken – tills man kommer till slutklämmen – att allt handlar om mig.
Det jag vill säga med texten är att det kan vara lätt att döma andra som beter sig konstigt i lekparken (jag avskyr till exempel sådana som bara står och babblar i telefon hela tiden) och plötsligt står man där en dag och har noll kontroll själv på varken barn eller mobil eller vad det nu kan vara. Livet som förälder är en bergochdalbarna och sömnlösheten kan göra att man tappar kontrollen ibland. Det var det jag ville återspegla. Sedan måste jag förtydliga att det INTE är jag som tycker att man ska vara uppklädd i parken (vilket jag heller aldrig är, men har skojat om i bloggen). Alla som har varit i en lekpark i Stockholm förstår nog vad jag menar. Många föräldrar är så snyggt klädda och jag fattar inte hur de hinner.

Första riktiga bilden från plåtningen


Svineriet som teve inte visade



Jag blir så upprörd när jag tänker på gårdagens absolut mest osportsliga ögonblick. Därför är jag väldigt glad att jag fångade det på film. Bakgrund: Alexander Sjögren var favorit inför Årets kock, förra året kom han nämligen trea. Så han hade stor press på sig och höga förväntningar när han stod på scenen vid prisutdelningen. Fyran, femma och sexan hade redan avslöjats och tre potentiella vinnare stod kvar, förstås supernervösa. Sedan ropar Kristin Kaspersen upp Alexander som bronsmedaljör i år igen, vilket förstås enbart är en stor katastrof och besvikelse för honom. Hur i helvete kan man då sitta i publiken och jubla åt nederlaget? Förklara gärna för mig, för jag fattar inte.
Guld och silver gick till kockar på Fredsgatan 12. Jag hoppas verkligen inte att det var deras kollegor som skrek av glädje. Jag vet att de rear ut sin mat, men det innebär väl inte att de sjunker så lågt även i uppträdande?

Det absolut roligaste från Årets kock …



… var det som inte sändes på teve, min brors tal till vinnaren. Vid det här skedet var vinnaren inte utsedd, men Tom lyckades förstås lösa det på ett briljant sätt ändå. Det är underbart när Tom säger att han gått upp sex kilo och lägger till:
… vilket kanske inte är så mycket om man tittar på vissa av andra Årets kockar.
Tom, om jag inte redan sagt det tillräckligt tydligt, så: Du är bäst!
En annan favorit i talet är den här kommentaren: Ödmjuk som jag är, tänkte jag ge bort ett porträtt på mig själv.
Ett porträtt du kan scrolla ner och se här under :-)

Bu och bä om Årets kock

Morgonen började bra med att jag tappade min tyllkjol på flygplatsen (ja, det är sant). Fångade upp den i farten med foten, så jag slapp stanna upp. Dels för att slippa skämmas och även för att jag och mamma höll på att missa planet som var försenat i en timme. Vi satt och fikade och hade så trevligt, att vi höll på att bränna tiden. Hur är det möjligt?
Det finns mycket jag vill säga om Årets kock, skriver något längre senare. Men kort sagt var det inte alls lika trevligt och fint som i Stockholm och totalt ogenomtänkt ställe för banketten (ett hotell). Journalisterna fick sitta en trappa upp långt från händelsernas centrum och utan information. Jag var där för att höra och se vad som hände, inte för att sitta och äta mat. Men jag irrade runt med mina totalt överreklamerade guldstövlar som någon slags kockgroupie och småsnackade med Jan Björklund och andra blivande bästisar. Här kommer en liten resumé från kvällen:



Årets bästa och roligaste kock genom tiderna. Till vänster alltså ;-)



Nej syrran, det räcker väl ändå med en?



Vem gör den godaste såsen på tio minuter? Rolig tävling med roliga kockar.



Tjejen till vänster snubblade och tappade såsen till juryn. Inte kul.



Glömde att fota Kajsa Bergqvist till en grej i tidningen. Tom löste
det på ett smidigt sätt. Nu är det bara att klippa bort honom!



Många hade hoppats på dig Anna. Nästa år tar du det!



Och vinnaren är ... ett spöke (?!) Viktor Westerlind …



... som glömde viktiga priser på scen. Var sugen att sno med mig.

Årets kock vann sex extrakilon!



VÄXTE MED FRAMGÅNGEN. I dag avgörs Årets kock, se TV4 ikväll! Personen som vinner får en garanterad viktökning på sex kilo. Se själv hur min fina bror (nej, han är inte gravid) Tom Sjöstedt, Årets kock 2008, ser ut efter året som gått. Snart är magen ett minne blott – läs hur i nästa nummer av Friskispressen som kommer 10 mars!

Om du mot all förmodan missat min hyllningssång till Tom, lyssna här! :-)

ÅRETS KOCK 2009. För första gången på fem år är en kvinna i final, Anna Johansson. Hon kommer dock inte att vinna, för det kommer Alexander Sjögren att göra. Temat för Årets Kock 2009 är ”Naturlighet möter teknik”. Den första tävlingsuppgiften består av en råvarukorg där ingredienserna avslöjas 45 minuter innan tävlingen börjar. Under dessa minuter ska finalisterna skapa ett personligt recept på en modern, elegant rätt. Den andra tävlingsrätten är en huvudrätt på sej, blåmusslor och råräkor, med minst en ekologisk mejeriprodukt förutom smör.

Glasögonälskande tvååring



Jag har aldrig sett mid dotter flina upp sig så mycket som i dessa röda bågar. Och jag kan glädja henne med att glasögon snart blir något beständigt i hennes liv. Jag har nämligen minus sju (ja, du läste rätt, nästan blind alltså) på båda ögonen. Så jag blir väldigt förvånad om det inte går i arv.

Från diskmedelsansvarig till fotomodell



Min man gav mig en annorlunda födelsedagspresent – en modeplåtning.
Det var ett proffsgäng som fick det svåra uppdraget att förvandla en sliten tvåbarnsmamma till en filmstjärna på två timmar:
Sissel Fylling, norska som har jobbat med hår och make i New York och Los Angeles i tio år och konstaterat att Mariah Carey inte är världens trevligaste kändis.
Ben Regent, jätteduktig fransk modefotograf.
Joanna Ågren, prisbelönt retuschör som till exempel gjorde partiledarna tjugo år yngre. Se före- och efterbilder på Mirage. Hon kommer att sätta tänderna i Bens bilder och jag lovar att visa resultatet på bloggen. Men här kommer en förhandstitt som Tommy fotade:



Osminkad med knastertorr hy, ringar under ögonen och slitet hår.



Trollspö i form av en brun penna.



Sissel hade ett stort utbud lösögonfransar. Ett par kostade sjuhundra spänn.



Färdigsminkad. Min svindyra Filippa K-klänning blev ... en sån där pryl man har hos frisören.



Jaha, då var det bara att värma upp. Försöker mig på cirkelfysledaren Göran Wennerbrandts favoritövning, men lyckas som vanligt inte böja mig många centimeter bakåt.



Golvad i en onaturlig pose, men vem har sagt att det är bekvämt att vara modell?



Efter en stressig plåtning kastade vi oss i bilen på väg mot dagis. Skrämde livet ur både barn och personal med min något överdrivna look. Sedan åkte vi raka vägen till familjen Mella på middag. Du som brukar läsa min blogg kanske kommer ihåg min kärleksfulla konversation om just det besöket (annars läs här). Det gick över förväntan att åka i väg en lite längre tripp med två barn på middag en vardag efter dagis, även om jag tvekade.

Dressed for dagishämtning



Måste springa till dagis, aj, aj, det gör ont när man har höga klackar!
(Det kommer mera från dagens plåtning i kväll).

Tack Mari Jungstedt!

 

Även om Mari Jungstedt är en av landets mest lästa författare och har ett fullspäckat schema, tog hon sig tid i höstas att läsa mitt deckarmanus. Jag fattar fortfarande inte att jag satt där i hennes kök och lyssnade och antecknade de synpunkter hon hade. Hon var en mästare på att ge feedback och jag kunde knappt hålla tårarna tillbaka när jag skulle tacka henne för hjälpen. Då kände jag att OM jag någonsin får min bok utgiven, ska jag bli precis som hon.
Väntar med spänning på hennes sjunde bok Den dubbla tystnaden som kommer i juni.

Småtjejerna fick en äldre look:


Pulka i kiss och bajs

Jag reagerade redan när vi kom till backen att underlaget var ovanligt brunt. Tänkte att det måste ha varit väldigt lerigt innan det frös på. Ena halvan av backen bestod av gulbrun is. Men vi körde på och barnen rullade sig med glädje nerför backen. Plötsligt säger Tommy att hans handskar luktar hundbajs varpå jag påpekar att minstingens rumpa gav en indikation om blöjbyte. Plötsligt luktar det bajs och kiss överallt och först då inser vi att vi är omringade av ett avloppsläckage. Alltså rullade sig inte barnen i hundbajs, utan snäppet värre, grannarnas (och förmodligen vår egen) ja-du-fattar. Behöver jag lägga till att jag tvättade alla kläder när vi kom hem?

Vad väljer du?



Minimuffins i knäckform eller normalstor muffins?
Tänk om kaféer skulle ha lite större variation i stället för att bara erbjuda jättebakelser.
Nu går det knappt att fika med småbarn, de får ont i magen eller drabbas av en sockerchock (dela är oftast inte ett alternativ vet du som är van vid barn). Jag kanske helt enkelt får ta och lansera min knäckformsidé?!

RSS 2.0