Nu tar jag bloggsemester!



Det är jättekul att blogga och jag längtar redan efter 23 juli då jag ska skriva igen. Men innan dess tänker jag ta en välbehövlig paus från den virtuella världen. Det är så medryckande och kul att jag inte kan låta bli att uppdatera hela tiden (skyller på min Iphone, den gör mig sjuk!). Så jag har tänkt att vara sparsam med telefon, mejl, och alla sociala medier några veckor i sommar. För mig går alltid familjen först och då är det förstås viktigt att jag inte är frånvarande även om jag är närvarande rent fysiskt. Det är lätt att tankarna spinner i väg i något bokkapitel eller att jag ser något kul som jag bara måste fota och lägga på bloggen. För min del skadar inte lite mindfulness på semestern. Alla gamla och nya läsare, ha en underbar sommar! På återseende 23 juli!


This is Your life, my friend!

I dag var jag och smygkikade på tidningen Yourlife som kommer ut i augusti. Här berättar chefredaktören och grundaren Carina Nunstedt om konceptet. Om du undrar vem som skrålar i otakt i bakgrunden, så är det jag. Tänkte att det skulle bli mitt nya koncept – att kombinera sånglektioner med intervjuer:


Här är vinnarna i ”Drottning för en dag”:

Grattis Onthebit till första pris, så här ser din drömdag som drottning ut:

Om Jag skulle vara drottning,hoppas jag först och främst att jag slipper vakna brevid nuvarande kung, han är inte riktigt min stil ;). Som drottning vill jag kunna njuta av all uppasningen en vanlig människa "av folket" inte kan njuta av. Lite massage och omvårndad skulle aldrig skada. Sen ser jag fram emot goda måltider. Ser framför mig ett långbord klätt i guld med alla möjliga soters mat på till alla måltider, så man alltid får det man vill ha. Jag skulle vara en ridande drottning, så jag inte behövde ge upp hästarna. Jag skulle gå i massa bekväma kläder, inte stora otympliga klänningar och bara vara en riktigt livsnjutare :D

Tvåa och trea: Jenny och Maria, grattis!
Ni blir kontaktade, så priserna kan skickas till er!

I skuggan av Marcus Birro


Fick precis nya Forma Books Magazine i min hand där Birro är på omslaget och jag någonstans i slutet. Men vet du vad? I dag känns det extra bra att stå i skuggan av just Birro. Snart kommer du att förstå varför :-) PS. Min man har tagit den fina bilden av mig i Brantevik, visst är han duktig?

Gänget som ska sätta skräck i Malta!


Dagens hemliga internkonferens där vi smider reseplaner.


Dresscode: Kavaj.


Verkställande direktör och researrangör. Mig muckar du inte med.

Min dotters porträtt av mig


I morse överraskade min sexåring med massage och teater på sängen.
Och den här fina teckningen :-)

Jag och Ninni ger skrivtips i dagens Expressen:



Våra 9 bästa råd till dig som vill skriva en bok – och få den utgiven:

* Testa idén. Är du så intresserad av storyn att du är beredd att försaka annat för att du bara måste berätta den här historien?
* Ta vara på varje sekund. Du hinner kanske bara skriva fem minuter när barnen sover middag, men några minuter här och där leder ändå handlingen framåt.
* Låt andra läsa. Det är till stor hjälp att få feedback – och det är roligt att bolla idéer med någon annan.
* Jobba med persongalleriet och dialogen. Gör en lista även romanfigurernas intressen, hemligheter, vad de skäms över och så vidare. Använd ett språk som är trovärdigt för en person i den åldern och samhällsgruppen.
* Sätt upp delmål. Bestäm dig exempelvis för att skriva 2000 tecken varje kväll och redigera i efterhand. Annars kanske du blir sittande med en formulering hela dagen.
* Gräv där du står. Jobbar du heltid och har två barn hinner du förmodligen inte åka till Italien och göra research. Använd dig av dina erfarenheter och komplettera med att ta reda på det du måste för trovärdighetens skull.
* Välj bort. Tänk igenom vad du vill säga med varje kapitel och dialog. Ha gärna parallell-historier, men låt inget bli hängande i luften.
* Ge inte upp. Får du nej från ett förlag kan du låta fler läsa manuset, skriva om och lämna in det till andra förlag.
* Blogga. Ninni säger sig ha sin blogg att tacka för att hon fick jobb som ansvarig redaktör för Alltombarn.se, blev krönikör i Expressen och att förlaget ville ge ut hennes texter. Sofie behövde inte ens visa upp några arbetsprover när hon fick jobb på amelia: redaktionen chefredaktören tyckte att det räckte att läsa hennes blogg.

Skynda att fynda utemöbler!


På Långholmen har Slick utförsäljning av supersnygga utemöbler. Pågår till 19 juni.


Tror du att jag någonsin kommer att få tid luta mig tillbaka?


Äntligen blev vi med matbord! Äntligen.


Grillen fick ta över det gamla bordet.


Men mest uppskattad var ändå kartongen till bordet.

Loppet blev en besvikelse


Målet var att springa under 19 minuter på Medieruset, men efter en kilometer svalde jag en fluga. Sedan gick allt snett. Allt är naturligtvis flugans fel. Kanske kan det även bero på mitt taskiga löpningspsyke. Jag har någon liten obehaglig typ inom mig som trakasserar mig hela loppet med kommetarer som: ”Kommer du verkligen klara det här?”, ”Fy fan, vad jobbigt det är, känner du?” eller ”Såg du att du precis blev omsprungen, ska du inte bara ge upp?”. Men jag tog mig i mål och spurtade till och med på upploppet. Min GPS-klocka visade 3, 9 km, men loppet är bara 3,7. Nåja, 19,21 blev tiden i år, pers med 14 sekunder. Det glädjande var att Camilla i mitt amelialag vann damklassen med rekordtiden 14,56. Så bra har aldrig en kvinna tidigare sprungit Medieruset vad jag kan se på deras resultatsida, fantastiskt! Och så vann vi även tjejklassen i år igen, så jag tänker vara lite glad i smyg i alla fall. Så det så!
Uppdatering: Jag kom på plats 11 av 228 i damklassen, så nu ska jag sluta gnälla!

Tävla och vinn – drottning för en dag!


Som jag skrev i det här inlägget är det inte bara turturduvorna Victoria och Daniel som vill bo på slott. Nu undrar jag hur din drömdag som drottning ser ut? Berätta för mig, så har du chansen att vinna fina priser! Den bästa motiveringen får en Barnängen drottningbox från Smartbox, ”En skön dag”, där man kan välja bland annat mellan brunch, stadsvandring eller chokladprovning. Andra- och tredjepristagarna får ett lyxigt kit med Barnängen Gelée Royale-produkter. Svara under kommentarer, lycka till!
OBS! Tävlingen pågår till 22 juni klockan 12!
PS. Bilden på mig tog min man på en plåtning för amelia Brud & bröllop några dagar före vårt riktiga bröllop :-)

I morgon smäller startskottet för Medieruset


Jag har tränat som en dåre för att klå min tid från förra året. Då sprang jag på 19:35 (3,67 km terräng). I lördags sprang jag ett testlopp hemma och jag tror fortfarande inte att tiden stämmer. Se bild. Å andra sidan är pulsen på noll, vilket enligt klockan innebär att jag är död. Det finns inte en chans i världen att jag fixar loppet så snabbt i morgon, men under 19 minuter ska jag! Inte nog med tidspressen, det pågår också ett inbördeskrig mellan mig och Anna om placeringen. Förra året drabbades hon av en stark chock när det gick upp för henne att jag kom före henne i mål. Så nu har hon till och med slutat på amelia för att hinna träna tillräckligt ;-) Dessvärre fick jag en oroande rapport om begynnande halsont och jag vet inte riktigt hur jag ska motivera mig om hon inte kan vara med. Jag återkommer i morgon med resultatet! Om det går bra.

Suck, de är till och med snygga uppochner


Jag vet, jag ska inte vara bitter! Men måste dessa två turturduvor även vara snygga när de ligger uppochner? Tydligen. Det är därför vi inte kan umgås för ofta ;-)

Barnkalas – the true story


Här gäller millimeterrättvisa så inget barn får mindre godis än någon annan.

Varje gång man lämnar sitt barn på kalas står föräldrarna och ler avspänt. Lekarna är planerade, godispåsarna lika fördelade, tårtorna färdiga och dukningen komplett. Allt är under total kontroll. Tobbe Trollkarl sitter och lurpassar i ett hörn och väntar på att få uppträda.
Är det bara jag som känner paniken komma smygande? Två timmar, 120 minuter, vad tusan ska vi göra? När föräldrarna glatt lämnar över sina prinsessor, katter och änglar, ler jag som förväntat och säger att de gärna får komma tillbaka med dropp för två. Och sen skrattar jag överdrivet högt (av ren och skär nervositet). Alla inbjudna utom en dyker upp. Det är lite mer än vad vi egentligen har plats för, men jag bara ler. Det är ju så kul det här med kalas. Visserligen har vi ingen trollkarl eller annan happening, men det här ska nog ordna sig.
Dagen till ära protesterar vädret med storm. Parasollet som ingen orkat fälla ihop går plötsligt av på mitten och barnen applåderar. Så, då börjar vi med några spontana lekar och alla intar tävlingsposition.
– Lystring, vi ska inte tävla, bara ha kul, poängerar jag.
– Men varför ska vi då vara två lag?
– Eh, därför att det är så roligt att göra så. Såja, kasta nu bollen i hinken där. Bra!
Jag darrar nästan på rösten. Skärpning, det gäller att inte ge minsta lilla vink om hur skräckslagen jag egentligen är. Om de förstår att jag inte har någon kontroll, kan vad som helst hända.
Hoppsan, trekampen gick visst på åtta minuter i stället för arton som vi hade klockat på genrepet. Tio bonusminuter, åh, vilken härlig överraskning! Vi kan ju äta tårta lite tidigare och sitta en stund längre. Varsågoda, och slå er ner!
– Tårta är äckligt!
– Jag tål inte grädde!
– Jag gillar inte saft!
Oj, vad jag plötsligt hör dåligt, måste nog till öronläkaren.
– Varsågoda, nu är det bara att ta för er!
Allt verkar lugnt i några minuter, men skenet bedrar. En är inte alls sugen på tårta och reser sig plötsligt och springer upp för trappan. Tio barn kastar sig upp och följer efter. En saftglas åker i golvet.
– Hallå, vill ni inte ha lite mer?
– NEJ, svarar de i kör.
Okej, en timme och fyrtio minuter återstår. Jag tittar på min man.
– Har du någon plan?
– Nej.
Mina tankar avbryts av min sexåring som vrålar från övervåningen:
– Mamma, kan du torka?

En magisk kväll på slottet

Love Stockholm pågår för fullt och det är inte bara Victoria och Daniel som vill bo på slott. Min man, numera Kung Arthur, kom plötsligt på att han skulle överraska familjen med en kväll på Ulfsunda slott. Och det blev alldeles, alldeles underbart (ja, även med två busungar i sällskapet):


Den här sängen är vår, ni kan sova i de utfällbara extrasängarna från Ikea.


Prinsessorna Madeleine och Victoria kollar in utsikten från rummet.


Sittning i badrummet.


Drottning Kristina och Kung Arthur skålar för tio år tillsammans.


Prinsessorna sprang och busade på gården när vi satt och åt.


Supergod förrätt.


Och lika bra varmrätt.


Och ännu bättre dessert.


Entrén till vårt rum.


Prinsessbakelse som fyller år i morgon.


Vi avslutade med bad.


Väldigt bra initiativ av Arthur. Tack, älskling!

Nya skor till plåtningen


Supersköna. Från Ten Points.

Fotomodell är inget glammigt jobb

Varför drömde jag om att bli modell när jag 13 år? Det är verkligen inget lätt jobb insåg jag i går när jag tog mina författarporträtt och pressbilder som ska användas vid lanseringen av min bok. Jag har aldrig jobbat med en så ambitiös fotograf tidigare (Lars Trangius) och cirka 4000 bilder senare kunde jag varken se eller le. Här är några bilder från min kamera, väntar med spänning på det riktiga resultatet.


Vid den här tidpunkten fanns det fortfarande en tendens till leende kvar.


Le då för fan, hur svårt ska det vara? (Jättesvårt.)


Fotografen visar hur jag ska hänga lite avspänt och snyggt på en stång.


Ett av 32 klädbyten.


En annan fotograf i studion orkade inte att lyssna på oss och hämtade en vikbar, diskret skärm som han gömde sig bakom. Perfekt för alla som jobbar i öppet kontorslandskap. Eller så ville han avskärma sig från dagsljus när han jobbade med sina bilder, jag vet inte riktigt …

Dags för Simonas releasefest!


På väg till releasefest av Simona Ahrnstedts bok ”Överenskommelser”.


Puss till världens bästa redaktör – utan Mia hade min bok varit full med spyor och annat skit.
Simona (till vänster) har också haft turen att få jobba med Maria Thufvesson, grattis!


Slutligen det viktigaste av allt – den utlovade dedikationen från Simona :-)

Familjen övar häckteknik


Jag är mest stolt över mitt avspända ansikte ;-)


Här är en som är van vid 1,06-häckar.


Och titta noga, ser du också nästa Kallur?

Den här tröjan är nästan en fullträff


På torsdag smäller det – då är det dags för mig att ta författarporträtt. Jag har panik, eftersom mina kläder är cirka tio år gamla och ute. Men så gick jag in på Solo och hittade den här T-shirten. Min huvudperson i boken som försvinner heter Agnes, annars hade tröjan varit en fullträff. Men det här får duga! Då var det bara resten av kroppen kvar – brallor och skor ...

Ska hon gå i morbror Toms fotspår?


Min dotter gick plötsligt och hämtade gudfars nya kokbok och satte sig vid bordet.
Jag frågade vad hon skulle göra.
– En egen kokbok förstås!
Jaha, det borde jag ju ha fattat. Kan Tom, kan hon liksom ;-)

Kan du hålla en padda (iPad) i en hand?


För min man är det inga problem, men för mig är det omöjligt.

Min dotters insats på Stockholm Marathon


Här står hon och förundras över varför så många människor springer samtidigt.


Sedan kommer hon i gång och hejar som aldrig förr, även med dans:


Aha, det förklarar saken!

Träffade en författare i veckan som sa att han aldrig riktigt kände sig hemma när han bodde i Höglandet, Bromma. Det här kan ju förklara saken:


Konsten att bryta de invanda syskonrollerna


Bara för att Tyra är min lillasyster, behöver jag inte behandla henne som ett barn.


Nu jobbar vi på en mer jämlik relation där vi numera är systrar, inte ”lilla” eller ”stora”.
(Men det betyder förstås inte att man behöver jogga med cykelhjälm, det bara blev så.)

Det är tanken som räknas ...


Varför kom jag på att jag skulle spontangrilla? Pinnarna på grillspetten brann upp och mina ögonfransar försvann när jag försökte rädda livet på kycklingarna. Typiskt mig att tro att jag skulle behärska tändvätskan och grillkolen trots att min man alltid sköter grillen. Hoppas du fick en godare middag (och förlåt mamma som sitter här bredvid och skakar av hunger)!

Simona har skrivit Sveriges första historiska snusklit


Här sitter jag och Simona Ahrnstedt på Göteborgs centralstation och skålar. Jag kunde förstås inte låta bli att ställa några frågor till henne:

Din historiska roman ”Överenskommelser” kommer ut i dag, hur känns det?

– It’s a dream come true! Jag är så stolt eftersom jag har gjort det här på egen hand. Jag känner ingen i branschen och det finns folk som inte har stöttat mig på vägen. Vissa har påpekat hur svårt det är att bli författare och hur vanligt det är att bli refuserad – men nu är det gjort! I did it!

 

Har du refuserats?

– Ja, av samtliga större och mellanstora förlag. Efter min första refusering blev jag så barnsligt kränkt och stött att jag gjorde mannen som refuserat mig till son till en bordellmamma i min bok. Men när jag hade kommit över det hela, strök jag honom från handlingen. Jag är väldigt mogen och insiktsfull, egentligen.

 

Hur fick du till slut ditt kontrakt?

– Det var en lång process kantad av förnedrande missöden från min sida. Jag råkade bland annat skicka ett argt mejl till min blivande förläggare där jag spydde galla över förlagsbranschen och ömkade mig själv. Men hon visade sig vara storsint och det gick vägen ändå.

 

Varför ska jag läsa en historisk snusklit?

– Jag har skrivit en bok som jag själv gillar att läsa och det har inte funnits böcker av det här slaget i Sverige förut. Du ska läsa den om du vill bli underhållen av flärd, lyx och passionerad kärlek.

 

Hur var det att skriva sexscenerna?

– Oerhört svårt! Det var jättejättesvårt att hitta precis rätt ord. Det tar mig en vecka att skriva en kärleksscen som folk antingen hoppar över för att de blir generade alternativt läser på trettio sekunder.

 

Har din man läst?

Min man hävdar att han läst trettio sidor, men jag har fortfarande inte sett något bevis på det.

 

Vad har du för förväntningar?

– Jag vill bli större än Camilla Läckberg och bli en bästsäljande författare som alla känner till. Och så vill jag skriva klart min historiska trilogi.

 

Är du heltidsförfattare?

– Nej, jag jobbar också som psykolog!

 

Vad känner du om dina patienter läser din bok?

– Jag har funderat på att det är svårt att kombinera terapeutrollen med författarrollen, eftersom mycket av mitt jobb ju går ut på att de inte vet så mycket om mig. Men jag känner att jag kan leva med det.

 

Jag har inte läst din bok, eftersom du snodde den av mig i går kväll för att ge den till Susanna Popova. Hur tänker du göra mig glad igen?

– Du ska få ett dedikerat ex där jag skriver hur fantastiskt begåvad, snygg, smal, vältränad, smart, rolig, trevlig och sympatisk person du är. Och så bjuder jag dig på min releasefest där vi ska dricka rosa champagne!

 

Tack, nu känns det lite bättre! Lycka till!

– Tack!

 

Och så här fin är boken:



Det hårda författarlivet


Ja, här ligger jag i ett bubbelbadkar och tar igen mig efter två tuffa minuter på scen.


Hällde i lite salt från Döda havet. Vattnet blev rött: blodbad.


Så här såg det ut i morse på Stenungsbadens superfräscha spa.


Jag var helt enkelt tvungen att ge mig själv en käftsmäll för att vakna till.


I går minglade jag i min 18-kronorsklänning från Thailand.


Och i dag körde jag med en exklusiv grön 60-kronorsklänning.


Här är utsikten som jag ser från mitt fönster just nu. Kan du förstå att jag tror att jag drömmer?

Här blir jag grillad inför Sverige bokhandlare


Min boks öde avgörs i Stenungsund

Om exakt en timme ska jag sitta på en scen och vara snygg, rolig, spontan, överraskande, smart, cool och proffsig på en och samma gång. Annars kanske inte Bokia vill köpa in min bok. Så nu måste jag ladda upp inför den avgörande drabbningen – jag mot 150 bokhandlare. Livet som författare är tufft (men kul)!


Jag kan inte klaga på rummet, bara att packa ner tältet och njuta!


Utsikten från fönstret.

RSS 2.0