Veckans händelse: Gympa-avslutning


I går var vi på sexåringens gympaavslutning. Det är så gulligt att se när barnen hjular och samtidigt är fullt fokuserade på att föräldrarna verkligen tittar. En liten tjej höll på att trilla ner från balansgången bara för att hon vinkade åt sin mamma. När jag satt där och tittade drabbades jag av en plötslig overklighetskänsla – är jag mamma? Wow!

Barnen dansar och jag bölar


När barnen dansar till sin sing-long-dvd härmar de prinsessorna på tv:n. Själv sitter jag som en patetisk tant och bölar när de står och kramas och sjunger duett. Ålderstecken?

Vecka 36 som e-bok!

Nu finns ”Vecka 36” som e-bok också, bara att ladda hem på studs här! PS. Gjorde ett utdrag från Adlibris topplista, och nej, jag ligger inte etta, klippte rakt i listan :-)


Julskyltning och direktsänd tv i Ludvika i dag!


Från studion i Ludvika! Intervjun gich bra bortsett från att jag säger ”obducera” när jag menar ”identifiera”. Nåja, alla gör vi misstag ibland. Om du vill se intervjun med mig, klicka nedan (börjar efter 26 minuter):

Watch live streaming video from julstugan at livestream.com

Ses vi på Globe bokhandel i Ludvika i dag?


Nu är jag hemma hos Tommys föräldrar och laddar inför signering på Globe bokhandel i dag kl 15-16. En timme innan det ska jag vara med i en direktsänd tv-show med Unika Ludvika. Tror att det ska gå och se det på deras Facebook-sida! Spännande, kanske bäst jag byter om från mysbrallor och går och sminkar mig nu?

Mitt barn är min bästa chef

Efter en hel dags redigering av min uppföljare (som ska vara klar nästa vecka), lägger jag mig utmattad på golvet. Min sexåring som är hemma med öroninflammation ryter åt mig att ställa mig upp och pekar mot manushögen.
– Sätt dig och skriv!
– Måste jag? Jag orkar inte mer, protesterar jag utan att få någon som helst förståelse tillbaka.
– Men du vill väl bli färdig med boken? frågar hon.
Och så var det med den vilan.

Jag håller tummarna för er!


När jag var på mitt förlag i måndags såg jag alla brev med manus som min redaktör ska läsa. Det var inte så länge sedan jag själv låg där i högen och då trodde jag aldrig att jag någonsin skulle få det där samtalet från förläggaren. Men det hände ju, så ingenting är omöjligt! Lycka till du som skriver!

Funderar på att hotta upp mitt kontor:


Har du några förslag på åtgärder? Jag vet inte riktigt i vilken ände jag ska börja. Det enda som är riktigt bra är skylten ”Arbeta ej under spänning”. Annars är ingenting annat av inredningen heligt. Jag kan tänka mig att börja om från scratch och kanske till och med byta ut min nuvarande ”stol”.

Gänget som ska få vår treåring blöjfri


Vi gör ingen stor sak av toalettbesöken som framgår av bilden. ;-) Kunde inte låta bli att köpa de här miniminimini-dockorna och dasset som ett led i vårt arbete med att få treåringen blöjfri. Resultat? Jo, hon tycker att det är betydligt roligare att leka med gubbarna än att gå på toa …

Göran Rosenlund goes Tyskland!

Fick reda på att Vecka 36 kommer ut i Tyskland! Hurra!

100 pushups går bra … för min man

Inte nog med att det är skitjobbigt att göra själva armhävningarna, man måste även stå ut psykiskt med hysterin runt omkring. Kan inte låta bli att garva när jag ser filmen från i dag:


Författarens tack i slutet av boken …

… kan vara hur många sidor som helst. Men i ”Kråkflickan” var det inte överdrivet långt:

Exakt det hade jag tänkt skriva i min andra bok. Så nu när det redan är ”taget” har jag ingen aning om vad jag ska hitta på. Ångestpuck! Skojar bara. Jag har massor människor att tacka. Mitt problem är snarare att jag skriver för långt. Se själv i ”Vecka 36”.

Grattis Sverige till dagens VM-guld!


Fick precis reda på att kocklandslaget tog VM-guld i kalla köket i dag i Luxemburg. Så coolt! Sverige är bäst i världen på matlagning och en i gänget är min brorsa. Vad hände liksom? Om du bara visste hur mycket kockarna sliter och kämpar inför en sådan här drabbning. Det är år av förberedelser! En extra kärleksfull tanke skänker jag till kockarnas tappra fruar som tar hand om barnen under tiden som killarna står och pillar med detaljer som matbubblorna ovan.

Produktplacering i latteskummet …


… är nästa stora fluga! Kom ihåg var du såg det först :-)

Ikväll ska jag sjunga på Nalen …


… inför Stockholms bokhandlare. Jag har fyra och en halv minut på mig att övertyga alla bokhandlare om att just Vecka 36 är årets bästa julklapp. Därför tänkte jag slå på stort och köra en kärleksballad tillsammans med min madrassartist som du kan se på genrepet här i bakgrunden.

Åh, vad jag längtar efter Thailand!





Vill dit nu. Vet inte om jag överlever om jag inte får åka dit snart!

Helgens bästa ryggmassage


Här får jag välbehövlig massage efter helgens pass: 97 armhävningar, två löppass och ett gympass. Det hör inte till vanligheterna att jag tränar så mycket på en helg, men jag hade en del missad träning att ta igen! För det är inte kul att springa på vardagskvällar när det är becksvart.

Beröm från min treåring

Vaknade i morse och sa till min treåring (som sover utan blöja för andra natten i rad):
Jag: Vad bra det går att sova med trosor, gumman!
Treåringen: Och du mamma har ju inte bajsat på dig heller, du är jätteduktig!

Hur går det med mina 100 armhävningar?

Jodå, det går. Men nu är jag inne på vecka 4 av 6 och det börjar bli galet jobbigt! Dagens program innebar: 18 armhävningar, (60 s vila), 22 armhävningar, (60 s vila), 16 armhävningar, (60 s vila), 16 armhävningar (60 s vila), och avslutningsvis 25 armhävningar = totalt 97 armhävningar! Om bara två veckor ska jag klara av att göra hundra armhävningar utan någon vila. Målet känns … oändligt långt bort!

Allt för hälsan-mässan

Mässan pågår hela helgen samtidigt som båt- och matmässan i Älvsjö! PS. Om du tycker att jag ser ansträngd ut så är det mycket riktigt så. Hanteln är lika tung som den ser ut.

”I stället för dig” är titeln på min andra bok

Min andra roman kommer i april 2011 och omslaget är än så länge hemligt (det är inte ens helt klart!). Här är lite kort om handlingen:
”Nu kommer den efterlängtade fortsättningen på Vecka 36! Det har gått sexton år sedan en gravid kvinna försvann i sommaridyllen Brantevik. I dag är fallet nedlagt sedan länge fastän ingen egentligen vet vad som skedde den där fruktansvärda sommarveckan. Men en person har inte glömt och mer beslutsam än någonsin beger hon sig till Brantevik för att äntligen finna svaren på sin familjs mörka hemlighet …”

Hjälp barnen att välja Fars Dag-present!


Efter omröstning med barnen är det endast dessa tre böcker kvar:

1. 50 sätt att mörda en snigel
2. Städmanual
3. Träning för män 40+

Om barnen har samma humor som jag kommer de att ge sin pappa Ove Rytters bok. Det är särskilt roligt med tanke på att Tommy bara är 39 år. Men risken är att de i slutändan ändå faller för bilden på snigeln. Spänningen kommer att vara på topp fram till söndag.

Debutantens eviga dilemma


Min gamla pysselbok från 1986 (8 år gammal och dramaqueen redan då).

Innan jag fick bokkontrakt tänkte jag på allvar att jag aldrig mer skulle klaga om det hela gick vägen. All ångest och längtan höll på att göra mig galen och så kom den där dagen då förläggaren ringde. Och nu nyligen fick jag besked om att boken ska översättas och säljas i Ryssland. Det är såklart fantastiskt. Men det där med att aldrig mer klaga … hur blev det med det? Det höll i några dagar. Jag hade ingen tanke på att min oro bara skulle förflyttas till något nytt. För när boken väl kom ut resulterade det i: recensionspanik (dels över att inte få några recensioner, men även att bli sågad), oron över att inte bli omtyckt och att ingen vill köpa boken.

Innan jag fick bokkontrakt hade jag ingen tanke på att det inte räcker med att kunna skriva – jag måste kunna prata också! Dessutom inför massor med människor, vissa har till och med betalat för att lyssna. Nu pratar ångest på riktigt. I går var jag inbjuden till ”60 minuter mord på Avenyn” på Bokia i Göteborg. Jag var sist ut av tre författare och innan det var min tur att inta scenen, hade jag redan överskridit min maxpuls flera gånger. Det brukar gå bra för mig att prata när jag väl har satt mig ner och kommit i gång. Men i går gick det inte lika bra. Hjärtat klappade och jag hade svårt att andas. Mikrofonen krånglade och jag blev bara mer nervös. Så här i efterhand inser jag att jag glömde helt att berätta vad boken handlade om, men jag fick mycket annat sagt. Såna där viktiga saker som att jag svimmade på t-banan för ett år sedan. Nåja, publiken fick sig några skratt.

Efteråt kunde de köpa våra böcker och här kommer det värsta. Jag tycker att det är sååå jobbigt att stå vid ett bokställ och se trevlig ut utan att verka desperat. Som debutant är det extra svårt att locka någon att köpa boken – särskilt när publiken ofta är äldre och inte min huvudsakliga målgrupp. Det är så pinsamt när kön slingrar sig till de etablerade författarna och jag står där ensam och försöker le avspänt ut i tomma intet. Det är ju inte så att jag ska skämmas för att jag har skrivit en bok, men just vid sådana tillfällen är det svårt att njuta. Och ser jag enbart till antal sålda böcker i går så blev resultatet en katastrof: två (!).
Nu tänker jag inte deppa ihop för det här. I mars kommer boken som pocket, då jävlar!

Dags att planera årets julkort!

Jag skrev att det här julkortet skulle bli svårt att slå.
Men när jag såg det här blev jag plötsligt tveksam:


Jag dör av skratt!

Hittade min favoritbok där sjukvårdens roligaste felskrivningar är samlade. Ibland går det lite snabbt när läkare och sjuksköterskor ska göra anteckningar om sin patienter. Här är mina favoriter:

Tar Apodorm då hon inte har kunnat sova utan sömntabletter sedan andra världskriget.
Avföringen har samma färg som dörrarna på avdelning 19.
Patient som har klagat över smärtor på kvällen då han gått och lagt sig i analöppningen.
Blodtrycket upptäcktes 1993.
När hon känner sig trött kan ansiktet vridas åt höger och där stå och smårycka en stund.
Är fd lanstingsman i orientering. Mat får han från sonen som ligger infryst.
Patient dog i juni och detta har tagit honom mycket hårt.
Har endast en biologisk moder.
Smärtan i ryggen kommer när patienten ligger raklång med båda benen på rygg.
Patienten tål inte ost, mjölk eller smör, ej heller modern och en bror.
Har nu fått rullstol och ämnar åka till Norrköping med denna.
Hon beskriver huvudvärken som spännande.
Kräkningarna försvann på eftermiddagen. Maken likaså.
Diabetesbarn, stort, fastnade med axlarna i Västerås.
Mår alldeles utmärkt, har sökt läkare flera gånger för detta.
Druckit ett glas rödvin tillsammans med kokta hummern.
Patienten har varit placerad på ett hunddagis i Gävle med stöd av socialtjänsten.
I dag till lunch får patienten akuta diaréer.
Patienten fick rådet att gå och hänga sig.
Haft någon gång P-piller, deppade, spiralen kröp ut.


Barnens hemgjorda Ikea-dans:


Helgens möhippeblåsning – kanon eller kalkon?

För några dagar sedan fick jag frågan om jag kunde tänka mig att spela kvällstidningsjournalist vid en blåsning. En kompis kompis ska gifta sig och ”kidnappningen” var noga planerad. Vi kallar kvinnan för Lisa för enkelhetens skull.
Bakgrund: En nyhetsartikel hade planterats på en näst intill identisk svd.se. Hela artiklen handlade om hur Lisa och hennes familj lyxrenoverade sin villa och att grannarna inte längre stod ut. Lisa pekades bland annat ut som en ”Anna Anka”.
Mitt uppdrag: Vid ett visst klockslag skulle offrets man visa henne artikeln och jag satt i min bil för att invänta ett klartecken via telefon. När samtalet kom gick jag mot huset med kamera, anteckningsblock och mitt gamla Expressen-leg i högsta hugg. Jag hade fått reda på att Lisa kunde kräva en del motstånd och att möhippekompisarna var säkra på att jag skulle kunna matcha ett eventuell munhugg. Med dunkande hjärta gick jag mot huset och såg hur mannen stod och vinkade på mig att jag skulle skynda mig. Jag hann inte ens ringa på dörren. Lisa öppnade och såg förfärat på mig och min kamera. Hon pratade i telefon, inte alls enligt planen.
– Hej, jag är från Expressen och tänkte ställa några frågor angående renoveringen, fick jag fram.
Hon vinkade åt mig att vänta och jag stod kvar som ett fån på trappan och lyssnade på hennes samtal. Efter ett tag gick det upp för mig att hon hade ringt upp reportern på Svenskan och skällde ut honom efter noter.
– Men hur fan kan du skriva att jag är en Anna Anka, jag står ju här i mysbrallor?! Vadå, du måste ju veta vad du har skrivit? Och vi har visst bygglov på allting!
Något i den stilen.
Klockan tickade.
Nödlösning: Till slut fick mannen mer eller mindre slita telefonluren ur Lisas hand och det var då mitt agerande skulle börja. Jag skulle ställa massor med frågor men det enda jag fick ur mig var:
– Jag gissar att du har läst artikeln?
Hon var alldeles blek och nickade.
– Kom in, jag vill gärna förklara mig. Jag förstår ingenting?! sa hon.
Sedan bröt hon ihop i gråt. Inte alls vad jag hade väntat mig. I stället för att gå på, sa jag som det var. Att det inte var riktigt som hon trodde.
– Vadå, är det ett skämt? Visste du det här, sa hon och tittade argt på sin man som såg ut att vilja springa för sitt liv.
Jag gav henne ett paket från möhippegänget som skulle förklara allting. Sedan pep jag i väg illa kvickt.
Slutsats: Gud, jag fick hjärtklappning! Jag tyckte så synd om henne och fick anstränga mig för att inte stämma in i gråten. Hon hade verkligen inte en susning om att det hela var en kupp mot henne och jag kan bara föreställa mig hur lättad hon måste ha blivit där på slutet. Men frågan är om hon någonsin kan förlåta sin man – eller sina vänner?! Troligen inte.

Jag är ARG på min löpning

Det är så sjukt jobbigt att springa! I dag drog jag en sju kilometers terränglöpning och ville dö hundra gånger under loppet. Ändå tvingade jag mig själv att fullfölja för jag var inte så sugen på att göra ett nytt försök senare under dagen. Men hallå, ska det vara så jobbigt att springa när man har hållit på så pass länge? Någon gång borde det kännas lättare men jag tycker inte det. Det är alltid lika skitjobbigt! Nej, löpning är kanske trots allt inte min grej. Funderar på att satsa på schack i stället.

Lämpligt dagen efter-pyssel:


Du behöver: 1 skumpa-fodral, 1 sax, 1 snöre. Klipp ut hål för armar och ben. Botten  blir en bra hatt. Fäst med snöret. Lycka till!

Tack alla fina läsare!

Jag blir tårögd när jag går in och läser recensioner på Adlibris. Vad underbara ni är som tar er tid och går in och skriver! Stort tack och ha en trevlig kväll!

Är det okej med barn på jobbet?



I dag fick min sexåring följa med till jobbet. Dels för att det är höstlov men även för att hon är så nyfiken på mitt jobb. (Nej, jag jobbar inte på M-magasin, utan på amelia. Vår soffa står precis vägg i vägg med M.) Hon målade teckningar till min kolleger och pysslade/såg på film i soffan. Men ändå – är det verkligen okej att folk kommer dragande på sina barn till jobbet? Vissa har även med hundar och jag erkänner att jag inte skulle bli överlycklig om jag kände en sträv tunga som plötsligt slickade på min fot under bordet. Hur som helst kommer jag inte släpa med mina barn i onödan, eftersom det inte är så lätt att koncentrera sig. I dag var en bra dag för vi började med att åka till Medborgarplatsen för att gå på en presskonferens på Nike.


Vi bjöds på en härlig dansshow – en trevlig start på dagen.


Sedan blev det sushi till lunch, gott!

Min bok är såld till Ryssland!


Jag har fortfarande gåshud, det är så häftigt! Nu blir det skumpa och falukorv!

Sju år senare kommer vår bröllopsannons


Det blev aldrig någon bröllopsannons när vi gifte oss 2003. Eller jo, det blev det, men ingen bild från själva bröllopet. Så här kommer den nu och jag tittar på bilden och förundras. Herregud, har det alltså gått sju år?! Var det så där jag såg ut innan jag fick barn och inte fick sova? Mycket har hänt sen dess. Gården som är i bakgrunden är numera såld. Där växte jag upp och har många fina minnen från tiden med alla häster. Faktum är att Gusum kommer att ha en roll i min nästa spänningsroman ”I stället för dig” som kommer i april. Det är för övrigt min pappa som har tagit bilden, håll med om att han är duktig :-)

Ny intervju och chans att vinna Vecka 36


Här på yourlife.nu kan du läsa om boken och tävla om ett ex, lycka till!

3D-film med treåring blev en katastrof


Jag hade inte en tanke på att det skulle vara skitläskigt att se en film i 3D. Sammys äventyr började med att en stor mås öppnade sitt gap och högg rakt ut genom bioduken. Min stackars treåring drog till med hjärtskärande skrik och sen ville hon gå hem. Själv tyckte jag att det var hur spännande som helst att följa med den lilla sköldpaddan jorden runt. Min sexåring var helt fascinerad men som sagt – tre år var väl tidigt.


Vecka 36 har blivit med annons!


Wow, vilken fröjd att bläddra i senaste amelia och hitta Vecka 36 på en stor bild! Vilken bra smak Adlibris har som väljer att annonsera och dessutom på en helsida. Jag nyper mig hårt i armen :-)

Jag söker tre kvinnor till reportage

Hur får du till din träning i den stressiga vardagen? Går du kanske på pass före jobbet eller joggar du med barnvagnen? Eller har du hittat en smart hemträningspryl som du använder när barnen ser på Bolibompa? Vill du berätta om hur du gör och ställa upp på bild?
Du ska vara mellan 25 och 40 år och bo i Stockholm.
Svara i så fall i kommentarsfältet nedan (jag är den enda som ser din mejladress!)




Jag blir inte så himla leksugen, blir du?

Tack och lov är Halloween snart över så att alla i familjen blir som vanligt igen.

RSS 2.0