Fredag: Kom & hälsa kl 14.30 i monter B08:22


Jag blir intervjuad och signerar böcker efteråt. Please, titta förbi!

Ledtråd 3: Sömmerskan Sandra Pentner


Den här kvinnan är helt amazing. Hon har gjort underverk med mitt fula tyg!


Så lägg hennes namn på minnet.


Så här ser hon ut in action. Med feber. Stackars! Krya på dig, och stort tack ännu en gång!

Ledtråd 2: Tyg och dragkedja



Här är några gissningar från förra inlägget:

Du ska sy en klänning i ett tyg med dina böcker på. Så jädra psycho. Folk kommer få migrän när de tittar på dig.

Jag tror att det är ett örngott som du ska ge som present till dem som köper dina böcker :)

Det ser ut som ett täcke... ska du sova i en monter?

Du ska självklart sy en hel kostym med omslagsmönstrat tyg.

Det är ett omslagspapper. Alla julklappsböcker kommer i år att vara dina!

Ledtråd 1 till min ”kupp” på Bokmässan


Vad är det på bilden? Vad planerar jag att göra? Gissar du rätt så blir jag grymt impad!

Tyra och jag gick i syskonterapi


Den här bilden blev aldrig publicerad, men här kan du se hur det såg ut i amelia:



Och här kommer texten – ett låångt inlägg:

Två systrar med starka viljor kan lätt sluta med konflikt. Bloggaren Tyra Sjöstedt och deckarförfattaren Sofie Sarenbrant tröttnade på alla missförstånd och bestämde sig för att boosta relationen genom att gå i syskonterapi.

Allting började egentligen som ett skämt. Efter en utdragen konflikt som tog massor av energi från oss båda som jag bara hävde ur mig frågan:

Tyra, ska vi gå i parterapi?

Tyra bara skrattade, men svarade snabbt att det var en väldigt bra idé. Så vi bokade in oss på en 90 minuter lång drabbning hos terapeuterna Liv Åström Kron och Pekka Talamo som vi hade fått rekommenderade. Efteråt gick vi och skojade om det hela och vad vi egentligen hade gett oss in i.

Men samtidigt hade vi gått länge på olika håll och undrat vad som skulle krävas för att vi skulle kunna kommunicera med varandra utan att den ena blir stressad och irriterad och den andra känner sig överkörd eller sårad. Vi lever två helt skilda liv – jag som undersövd, livspusslande småbarnsmamma som har noll ork till övers (i så fall tvättar jag) och Tyra som upptagen bloggerska och entreprenör som alla rycker och sliter i. Bara att försöka ses över en lunch var dödsdömt. Efter velande fram och tillbaka, ofta via sms, kunde det sluta med att det inte blev någon lunch alls. Och båda var besvikna.

Det är åtta år mellan mig och Tyra och vi har två helt olika bilder av vår uppväxt. När Tyra föddes var det jag som körde runt henne i barnvagnen hemma på gården. Jag tog stort ansvar för henne och min andra syster och ville lära dem allt jag kunde, till exempel att rida. Som 15-åring flyttade jag hemifrån för att gå i skola i en annan stad och sedan dess har jag inte varit med i deras vardag. Men storasysteransvaret har hängt med ändå – och säkert en känsla av att jag har ett ansvar att uppfostra i stället för att bara vara en syster. Under åren som har gått har vi hållit kontakten, men också insett att vi är ganska olika och har svårt att sätta oss in i varandras olika livssituationer.

Terapidagen kom och som vanligt när vi två ska göra något tillsammans blev det inte riktigt som vi hade tänkt oss. Först och främst höll vi på att bränna vår tid, eftersom vi inte hittade till rätt adress. Pekka stod och tittade ut genom fönstret och undrade säkert om vi över huvud taget skulle dyka upp. Fem minuter för sent kom vi – Tyra på min cykel (eftersom hon hade skoskav) och jag joggande bredvid, fortfarande med cykelhjälmen på. Vi alla skrattade åt situationen. Men allt det skojiga förbyttes till ett stort allvar när vi väl hade satt oss mittemot varandra i terapisoffan med andan i halsen. Plötsligt var tårarna nära. Nu har vi gått två gånger av sammanlagt tre träffar och vi båda är överens om att det är det bästa vi har gjort.

 

Tyra är yngst i syskonskaran

Tom, 35, är äldsta syskonet och har en dotter och en son.

Sofie, 33, är äldsta systern och har två döttrar.

Linn, 28, är mellansyster och har ett barn.

Tyra, 25, är yngst i syskonskaran och har inga barn.

 

Tyra, 25:

– Jag har fått se en annan sida av Sofie

”Före terapin hade jag inte speciellt höga förväntningar, utan kände mest att det var en rolig grej. Jag hade aldrig en tanke på att det faktiskt skulle kunna hjälpa oss. Jag har alltid älskat min syster och vi har haft bra kontakt och setts ofta, men ibland har det blivit onödiga missförstånd som är bara just missförstånd. Jag var lite skeptisk till om terapeuterna verkligen skulle kunna få oss att tänka eller känna annorlunda när jag redan tyckte så bra om min syrra. Men upplevelsen där i rummet blev något av en chock.

När man sitter där måste man verkligen lyssna och kanske inte kan avbryta när man vill förklara sig. Det är viktigt att lyssna, ta till sig och kanske tänka om. Det drog jag stor lärdom av. Terapeuterna lyckades få fram känslor från både mig och Sofie som vi aldrig visat varandra förut – och det på bara 90 minuter. Jag fick se en annan sida av min syrra och ganska snabbt kändes det som att vi var på väg mot att bli mer som två kompisar än som syskon.

Sofie har alltid funnits där sedan jag var liten och jag har stor respekt för henne, ser upp till henne och vågar inte ifrågasätta. Som lillasyster känns det som att jag inte har lika mycket att ge. Under terapin hamnade vi mer och mer på samma nivå i stället för att Sofie var tre steg högre upp än jag.

Efteråt kände jag stor skillnad. Nu kan jag vara mig själv. Det är bra med en storasysterroll, men nu är jag 24 år, inte 7, och vi kan faktiskt ha utbyte av varandra. Jag har mer att ge och det känns som om Sofie också tycker det. Nu ser jag alla möjligheter! Dels i jobbet eftersom vi är i samma bransch, men även privat – Sofie är en ny vän och det känns fantastiskt. Och sen så var det väldigt kul att höra terapeuterna bekräfta vilken potential det finns – om vi finner varandra så skulle vi tillsammans kunna lyfta varandra till oanade höjder.”

 

 

Sofie, 33:

– Jag var för mycket storasyster

”Min förhoppning var att vi skulle lära oss att kommunicera bättre med varandra utan att missförstå och feltolka varje ord. Men mest tog jag den inplanerade terapin som en ”kul grej” och hade därför inte så höga förväntningar. För vem skulle kunna hjälpa oss, liksom?

Så fort dörren till terapeuternas rum stängdes och vi satt mittemot varandra förstod jag att det här var allt annat än ett skämt. Särskilt när vi fick gå rakt på senaste konflikten som vi egentligen inte hade rett ut, och som egentligen byggde på ett missförstånd. Framför allt hade vi inte fått förståelse för varandras agerande.

Ganska snabbt insåg jag att jag är alldeles för mycket storasyster och måste försöka tona ner den inpräntade rollen. Det märkte jag bland annat genom att jag satt och skruvade mig och försökte väga varje ord jag sa för att inte såra Tyra under terapin i stället för att bara säga rakt ut vad jag känner. Jag som trodde att jag var så ärlig, men plötsligt öga mot öga, kände jag mig feg och hade svårt att säga vad jag verkligen kände och tyckte. Nu vet jag att jag måste våga släppa in henne mer innanför mitt tappra ’storasysterskal’ och kunna visa mig liten och sårbar. Det kräver mod och ork. Både Liv och Pekka lyckades fånga upp och fokusera samtalet på viktiga detaljer och det var häftigt att uppleva deras samarbete.

När vi lämnade rummet var jag orolig för att Tyra skulle känna sig påhoppad, men jag blev glad och lättad när hon tyckte att stämningen i rummet hade varit magisk. Vi gick i väg och åt en lång och härlig lunch tillsammans utan störningar från mobiler. Det kändes som om vår relation hade stärkts. Där och då tänkte jag att det säkert skulle vara en tillfällighet och att allt skulle bli som vanligt. Men faktum är att något hände den där dagen. Vi började riva en stor mur som på något sätt har lyckats växa sig upp mellan oss. Och den muren håller vi fortfarande på att demontera för att bygga en mycket ärligare, roligare, smartare och mer kärleksfull relation. Mycket av det vi har pratat om och hur vi pratar med varandra är sådant som jag märkte direkt att jag dessutom kan ha glädje av i alla mina relationer.”

 


Ännu en bild som inte var med i tidningen. Vi tog alla bilder med självutlösare.

Från relationshit till relationship

– 9 tips som vårdar och utvecklar syskonrelationen (och även andra nära relationer):

1. Bryt invanda roller. Kalla inte varandra för lilla- eller storasyster. Från och med nu är ni ”bara” systrar oavsett vem som är äldst eller yngst.

2. Sluta sma:a. Ring varandra och prata i stället. Sms är svåra att tolka rätt.

3. Visa känslor. Var ärlig med hur du känner. Våga visa både styrka och sårbarhet.

4. Respektera varandras livsval även om du kanske inte förstår, tycker om eller tycker som ditt syskon.

5. Lyssna utan att ge råd som ingen har bett om.

6. Undvik rätt och fel. Berätta och lyssna på varandras subjektiva minnen från uppväxten och tillåt varandra att ha sin egen verklighet om historien. Undvik att hamna i rätt/fel eller sant/falskt.

7. Ja och nej. Gör gärna ett avtal om att uttrycka era sanna JA! och sanna NEJ! så långt det är möjligt. Exempel: Säg inte ja, exempelvis för att slippa känna skam, skuld eller rädsla, när du egentligen vill säga nej.

8. Var kärleksfull. Ta stunder då du väljer att tänka eller se på ditt syskon med värme och tacksamhet. Det finns alltid något att vara tacksam över.

9. Boosta. Gör något roligt ihop då och då.

 

Artikelarvodet ska användas till något som Tyra och jag ska göra tillsammans. Det har ännu inte blivit av. Det svåra är att få till ett datum … :-)


Camilla Läckbergs releasefest på NK


Grattis Camilla till ”Änglamakerskan” som firades på NK på måndag kväll.


Jag gav bort ett fint Camilla-vin, limited edition. Fjäderextensions finns här!


Camilla intervjuades av Yourlifes chefredaktör Carina Nunstedt.


Nu önskar jag Camilla stort lycka till med lanseringen! Hoppas att den snart är över så vi kan wordfeuda igen ;-)

Min kupp inför Bokmässan i Göteborg

Jag sitter hemma vid köksbordet och vet inte vad jag ska ta mig till! Mitt manus är inlämnat och jag ska träffa min redaktör och förläggare först på onsdag för feedback … Just nu är det något helt annan som tar upp mina tankar:
• Dels en tvåbarnsmamma i min geografiska närhet som just nu opererar bort en tumör på KS. Jag håller alla mina tummar och tår för att det ska gå bra, och att familjen snart återförenas i glädje!
• Det andra är en (ganska) hemlig kupp inför Bokmässan. Förra året gick jag omkring som en zombie och visste inte vad jag skulle ta mig till. I år har jag ingen lust att dra runt där utan att det framgår klart och tydligt vem jag är och vad jag gör där. Jag ser det som en liten service till alla bokälskare. Det var i förra veckan som jag kom på min idé som egentligen är omöjlig att genomföra på så kort tid. Skam den som ger sig, tänkte envisa jag, och vägrade acceptera att det inte skulle lyckas. Nu vet jag såklart inte om det hela kommer att gå vägen, men OM det gör det så lär du få veta. Det gäller dock att Posten sköter sig, och att resten av processen går i mål. Jag är tydligen bra på att skapa spänning i mitt liv ;-)

PS. Mina hålltider på Bokmässan:
Fredag: 14.30–14.50 Intervju och signering i monter B08:22
Lördag: 14.15–14.30 Korsförhör Deckarscenen

Vilken magisk lördagskväll


En välmatad picknickkorg – men finn ett fel – vad hör inte hemma i den?!


På ängen var det ballongflygning på G (se mannen mellan kaninens öron, så förstår du sizen).


Maria, Tom, och jag tillsammans med Tom Junior.


Vi njöt av solen …


… innan vi gick hem till dukat bord (se menyn i föregående inlägg av gästbloggaren).


Råkade feldimensionera sugrören något. Bara något. Barnen använde dem som svärd i stället.

Världsklass



Hej, jag heter Tom och är gästbloggare. Hej Tom!

Många middagar hos Sarenbrant har man haft men idag var den bästa någonsin. RESPEKT!

Visserligen mycket färdigtköpt men vem fan bryr sig. Hummer, insjökräftor, räkor, skagen, majonnäs, baguette, ost och underbar paj som Fien (Sofie) har dunkat ihop själv (sa hon iaf). Sedan har dukning, miljö och mängden champage gjort detta till middagen ever.....

Sigge har varit grymt glad av sig och dom "stora barnen" har smakat kräftor och ätit skagen. Barn som smakar på maten gillar man ju.

Tack för mig!

Tom

Svar på frågestunden!

Tack för alla frågor! Här kommer svaren (har kortat ner vissa frågor som var långa):


Nemo: 1. Hur ser din metod ut när du skriver dina böcker? Mellan något särskilt klockslag, bestämda dagar, osv? 2. Låt säga att man skrivit klart sin första roman och finputsat den så gott det går. Har du något tips om hur man ska tänka när det kommer till att välja förlag? Vilken väg är bäst att gå?

Svar: Det har varit lite olika – första boken skrev jag på kvällar och vissa tider på dagarna under föräldraledigheten. Men nu har jag tagit ett halvår off för att skriva tredje boken, och då skriver jag aldrig på kvällar eller helger. Kolla in  filmen om du vill veta hur min dag kan se ut ;-) 2. Här kan du läsa hur du flirtar med bokförlaget på bästa sätt.

 


Malin: Jag vill jättegärna arbeta med skrivande (journalist eller författare) men varje gång jag ska skriva något som jag vet folk kommer läsa, blir det en spärr i hjärnan. Orden vill inte formulera sig lika fint som de gör annars. Känner du igen dig i det? Vad gör du när du har skrivkramp?

Svar: Det är inte så ofta jag får skrivkramp, jag har inte tid med det ;-) Se här hur du kan locka fram skrivsuget igen med några metoder, som 5-minutersmetoden, Skriva-utan-gråt osv. Skämt å sido, löpning rensar skallen. Efter en runda brukar jag få ny energi.

 

Jenny: 1. Vilken är din favoritmöbel? 2. Vilket möbelköp ångrar du mest? 3. Vad är det dyraste i inredningsväg som finns i erat hem? 4. Vad är din drömmöbel just nu?

Svar: 1. Pilasterhyllan. 2. En otymplig Bengt-Olof-soffa (randig), som vi köpte ny men sålde snabbt på Blocket. Bara tanken på den ger mig fortfarande rysningar. 3. Jag vet inte, sängen kanske, varför är de så dyra? 4. Ingen, men jag skulle gärna vilja ha Myran-stolar runt köksbordet.

 


Birgit: Ska man börja på nåt nytt eller ska man skriva på nåt som legat bortglömt i flera år?

Svar: Det beror helt på! Ibland är det lättare att börja om med något helt nytt än att redigera gammalt material. Viktigast är att du känner mycket för det du skriver. Att du tycker att det är värt att lägga ner massor med tid på det. Gå på magkänslan!


Moa: Jag undrar hur du strukturerar upp ditt skrivande? Sedan undrar jag också hur du peppar dig själv att skriva när inspirationen tryter. Keep going strong med nummer 3! :)

Svar: Tack! Jag skriver ett synopsis, där jag i korta drag beskriver kapitel för kapitel, vad som ska hända vem och när. När inspirationen tryter ger jag mig ut i löpspåret eller sjunger, älskar att sjunga!


Anonym: Vilket är det kändaste numret du har i mobilen?

Svar: Jag har ju min syrras mobilnummer, tro det eller ej ;-) Men om jag ska hålla mig till författarvärlden, så är det Mari Jungstedts.


Elin: 1. Hur lång tid tog det för dig att skriva boken "Vecka 36"?
2. Hur gammal var du när du lärde dig att läsa?
3. Ville du bli författare redan när du var liten?
4. Vilken är din absoluta favoritbok (du får inte välja din egen)?
5. Vad läser du för bloggar? Läser du någon dagligen?

Svar: 1. Lååång tid med många omskrivningar. Flera år. 2. Sex eller sju år. 3. Ja, jag älskade att göra egna böcker (se bild nedan) och att läsa. 4. Svår fråga! ”Svek” av Karin Alvtegen tycker jag är en riktigt bra psykologisk thriller. Här är några andra jag rekommenderar. 5. Jag kikar in på olika bloggar då och då, men min systers läser jag dagligen. Det är vårat sätt att umgås, typ ;-)


 

Moa: Älskar tröjan du har på dig i din profilbild! Var har du köpt den?

Svar: Tack! På SOLO, tyvärr förra året, så den finns nog inte kvar …

 


Sofie Trinh Johansson: 1. Har du många skäms-manus i den byrålåda?
2. Körde du på den vanliga vägen innan du blev publicerad, alltså skrev ut och skickade in en bunt med papper till olika förlag och satt och väntade?
3. Och i vilken miljö skriver du helst? (knäpptyst, barnens skrik i bakgrunden, musik ...)
4. Läser du själv mest deckare eller hur kom du in på den banan?

Svar:
1. Inga! Men jag har två manus i lådan, en självupplevd historia som jag aldrig kommer att ge ut, och en chick-lit som jag funderar på att redigera om. Här kan du läsa mer om hur min bokdröm förverkligades. 2. Japp, exakt så! 3. Ensam och tyst. 4. Ja, jag älskar deckare! Jag har alltid valt att läsa om sådant som skrämmer mig.

Sandra: Vilket är ditt favoritmotto?

Svar:
”En sit-up om dagen är bättre än noll” och ”Ingenting är omöjligt”.

Matilda: Om du fick tre ord att beskriva dig själv med vilka hade du då valt?

Svar:
Envis, perfektionist, uppdateringssjuk.

Tindra: Hur kommer det sig att ni alla syskon blivit så framgångsrika? Var och en på sitt sätt... Är det något speciellt råd ni fått med er av era föräldrar? Jag förstår att det ligger hårt slit bakom era framgångar och unnar er dem, och du är en underbar författare Sofie!

Svar: Tack :-) Ha ha, det kanske man kan undra?! Kan det vara så enkelt att vi var så uttråkade eftersom vi var isolerade mitt ute i ingenstans, och tvingades anstränga oss för att bli kreativa? Hmm … Våra föräldrar är två kreativa doers, så jag gissar att det sitter i generna.

Sara: 1. Vad har du för planer till hösten? 2. När kommer din tredje bok? 3. Vad gissar du att dina barn kommer jobba med när de blir vuxna?

Svar: 1. Jag ska jobba klart med tredje boken och vara redaktör för en träningstidning på amelia. 2. I mars 2012. 3. Sjuåringen säger att hon ska bli fotomodell som Tyra, och fyraåringen har haft ett stort intresse för städning. Vi får se hur det blir. När jag ser deras sammandrag av Melodifestivalen, undrar jag hur det ska sluta:

 

Ida: Hur är det med förlag, hur mycket kan de vara med och styra böckerna? Alltså innehållet, språket o.s.v, hur mycket får de ”kräva” att man ska ändra? Kan du dra lite info kring förlagens roll? :)
Svar:
Det är väldigt olika beroende på förlag och vad det står i kontraktet. För mig ser det ut så här: Jag lämnar in mitt färdigskrivna manus, redaktören och förläggaren läser och ger mig feedback. Sedan ändrar jag på det jag vill (men oftast litar jag på deras omdöme, de är ju proffsen). Jag lämnar in manuset igen, och får ny feedback osv.



Kajsa: 1. Om man skriver en bok och skickar till ett förlag som tackar nej, kan man ändra lite i den och slipa mer på det eller är det bara att kasta boken och börja på en ny då? 2. Har du något tips hur man lär sig exakt när man ska använda punkt, kommatecken, frågetecken mm? 3. Kostar det något att ge ut en bok? 4. Får man bestämma framsidan och allt sånt själv? 5. Det finns skrivkurser på internet. Tror du att det är något bra att ha i ryggsäcken eller är det bara dumt att lägga pengar på?

Svar: 1. Du behöver absolut inte slänga det du har gjort! Jag fick skriva om ”Vecka 36” många gånger innan jag fick ett ja. Här finns en sajt som jag tror att du skulle gilla. 2. Gå en skrivkurs! 3. Inte om du får ett förlag. Däremot om du ger ut boken själv, så kostar det. 4. Man får bestämma tillsammans med förlaget. 5. Jag känner inte till de kurserna, men kolla Folkuniversitets hemsida, de har massor olika kurser runt om i Sverige! Tipsar även om en skrivkväll i november:


Sanna: Jag vill gärna skriva bok om mitt liv, eller mer barndomslivet, men jag är inte riktigt bra på kreativitet, vad tipsar du om hur jag ska skriva? Vill folk läsa om min barndom, eller har det redan kommit så mycket ut på bokmarknad? Ska jag vara ärlig eller krydda på lite historia för att göra det spännande?

Svar: Jag tycker att du först och främst ska skriva för din egen skull, precis det du vill få sagt. Tänk inte på vad andra vill läsa om eller vad förlag vill ge ut för då tror jag att det är lätt att låsa sig. Det viktigast kanske inte alltid är att det blir en utgiven bok eller ej, utan att få skriva av sig.


Anna: Du twittrar mycket om Wordfeud, spelar du mot någon kändis?

Svar: Jag spelade mot Camilla Läckberg, som var så usel att hon i stället kopplade in sin 9-åring ;-) … Sedan körde jag mot übersmarta höjdhopparen Stefan Holm, och tro det eller ej – jag vann! Det kommer jag att vara stolt över resten av mitt liv. Skickade honom en bok som tröstpris. En match gick jag också mot Sören Olsson (som skrivit Sune- och Bert-böckerna). Men han kastade in handduken och tryckte på resign till slut. Min svåraste motståndare hittills är min man.

 

 


”Picadilesörkus” med Pernilla Wahlgren


Ur min dagbok från 1985 (7 år), där det framgår hur mycket jag diggade ”Picadilesörkus”.


Och nu 2011 (33 år) fick jag höra Pernilla sjunga låten live! Den som väntar på något gott … kan göra det i 25 år! Det var på bokinformationsdagarna i maj som Pernilla fick gå upp på scen och riva av några låtar. Hon är aktuell med den här julboken – passande eftersom hon fyller år på självaste julafton! Här bloggar förresten Pernilla om mig, men frågan är om hon läste någon av böckerna? Det förtäljer inte historien …

Sju år gammal skrev jag min första dagbok


Och där framgår tydligt att jag inte var den som drog mig för att göra läskiga saker. Inte för att det är livsfarligt att rida på en bagge, men ändå … Mitt tips till dig som drömmer om något som du inte tar dig för: våga! Vad har du att förlora? Det är bättre att testa än att ångra sig för att man aldrig försökte.

Frågestund!


Passa på att fråga mig något! Jag har fått en del frågor den här veckan, och tänkte samla allt i ett inlägg i stället. Så fråga gärna igen, så lovar jag att svara :-) Trevlig lördag!
PS. Svar på frågorna kommer på torsdag!

Vinn! Anders de la Mottes nya deckare [buzz]



I morgon är det dags för Anders de la Mottes releasefest av andra boken [buzz]. Och jag tänkte att du ska få chansen att läsa den först av alla! Efter intervjun med Anders är tävlingen! Här är min ”Dagens bookfit” på första boken [geim].


Grattis till boksläpp i vecka 36!

– Haha, javisst är det lite kul att jag har ”nedkomst" i din vecka!

 

Var utspelar sig din nya deckare [buzz] – på en buss som åkt vilse i Lomma?

– Nja, hur spännande än min hemkommun Lomma kan verka som skådeplats för en thriller har jag valt lite andra platser... [buzz] börjar i en affärslounge på ett lyxhotell i Dubai, där en uttråkad HP landat efter 14 månaders flykt från Spelet. Han har kört slut på turistäventyr, har problem att sova och får allt svårare att skilja fantasi från verklighet. Ibland kommer han på sig själv med att nästan hoppas att Spelet ska hinna ifatt honom. Eller har det kanske redan gjort det? För hur förklarar man annars allt det som snart kommer att hända honom? Om det nu inte är en dröm, vill säga... Läs mer om boken här!

 

Inte nog med att du vann pris för bästa debutdeckare förra året, SF har också köpt filmrättigheterna för [geim]. Fan! Eller jag menar grattis, hur stort är inte det?

– Tack, tror jag?! Det är självklart otroligt roligt, inte minst för en filmfantast som jag. SF köpte rättigheterna redan innan [geim] kommit ut och är i full gång med manuset. Jag ser väldigt mycket fram emot att få läsa det snart.


Tänker du göra en Martina Haag, och spela huvudrollen?

– Haha, nej! Jag inser mina begränsningar och även om en liten del av mig är släkt med HP, så överlåter jag det åt SF och regissören att hitta lämpligare huvudrollskandidater. Däremot kommer jag att insistera på att få en lite cameoroll någonstans. Typ gå förbi med en hund, läsa en tidning eller missa en buss under förtexterna.

 

Jag gav min författarelev Patrick Ekwall på TV4 i uppdrag att köpa [geim] som ren kurslitteratur. Det har han gjort nu. Vad tror du att han kommer att lära sig?

– Jag hoppas att Patrick kommer att upptäcka hur viktigt språket är då man introducerar en karaktär för läsarna. Fysiska beskrivningar är en sak, och visst kan man använda liknande grepp för att beskriva en persons karaktärsdrag.Men beskrivningar använder man oftast bara på några få ställen i en bok. Språket däremot är genomgående och är därför ett väldigt kompetent verktyg för att ge läsaren en känsla av hur/vem personen egentligen är.

 

Hur får du inspiration till dina böcker?

– Jag konsumerar oerhörda mängder media och klistrar in sådant som verkar intressant i en idémapp. Det kan vara tidningsurklipp, saker jag sett på tv eller sådant jag plockat upp på nätet. Mitt jobb hjälper till en del, jag arbetar som säkerhetschef Europa- Mellanöstern och Afrika på ett stort it-företag och reser därför rätt mycket. Då får jag tid att fundera och skriva i lugn och ro.

 

Vilka andra författare läser du helst?

– Dessvärre har jag just nu alldeles för lite tid att läsa med två jobb och familj. Jag har en trave med fantastiskt spännande böcker som jag ska kasta mig över så snart det sista manuset är färdigt. Några av mina tidigare favoriter är Leif GW Persson, Dennis LeHane, Ian Rankin och Paul Auster, men jag hoppas kunna lägga fler namn till listan inom kort (som Sarenbrant t.ex.).

 

Varför slutade du att jobba som polis – för att hinna skriva böcker i stället?

– Åh, vad jag önskar att det vore sant! Nej jag slutade som polis redan 2001. Efter fem år i radiobil på Norrmalm var jag sugen på nya utmaningar, och eftersom polisen inte kunde erbjuda sådana gick jag till näringslivet där jag nu är inne på mitt andra säkerhetschefsjobb. Böcker började jag inte skriva förrän bortåt 2007, och jag blev antagen med [geim] mot slutet av 2009.


Vinn! Tävla om 3 ex av [buzz]. Det enda du behöver göra är att förklara här nedan vad [buzz] betyder. Svara senast 14 september, lycka till!

 


Nu har visitkorten till Bokmässan kommit!


Nu har mina hemgjorda visitkort som jag gjorde på moo.com kommit hem i brevlådan! Det roliga var att det gick att beställa olika bilder på framsidan, så jag passade på att lägga in båda böckerna och även ett porträtt. Sedan är det upp till mottagaren att välja sitt favoritkort! På baksidan valde jag vit bakgrund, och kontaktuppgifter. Är nöjd med resultatet även om jag tycker att färgerna inte blev helt perfekta.

Mataffären.se: Den här veckan får du mig på köpet!


Nu har precis Mataffären.se levererat mat hem till mig, och gissa vem som låg i kassen? :-)


Under den här veckan får man en inbunden ”Vecka 36” på köpet när man handlar.


Jag har skrivit ett brev, med förhoppning om en trevlig läsning!

Middagstips!
Den här gången testade jag att beställa ett komplett middagspaket för fyra middagar, fyra personer (599 kr). Blir det lyckat så kommer jag inte att tveka på att köpa det igen. Underbart att slippa klura ut roliga middagar, och låt proffsen sköta det i stället! Packat och klart, levererat till dörren. Självklart återkommer jag och berättar hur det gick.

Veckans blogg på blogg.se


Nostalgitripp till min barndomsort Gusum


I helgen tog jag och min man en sväng till min gamla barndomsgård.


Uppför den här åkern vid vattnet brukade jag galoppera med min ponny.


I det här huset bodde jag (och här bor Torsten i min andra bok).


Yxningens camping var jag såklart tvungen att titta till. Härlig placering av parabolen ;-)


Här har jag spelat pjäsen ”Kriget om källan”, och gått på bio som barn (och ätit pizza).


Mitt första jobb var på Birsha – ansvarade för frukt och grönt en hel sommar.


Gusums kyrka, där jag gifte mig med Tommy 2003.


Och så sist men inte minst var jag förbi Cajsas grav med en blomma. Sorgligt men viktigt.

På måndag börjar vecka 36!

Jag vet att jag är en astrist, värdelös bloggare just nu. Jag sitter i sängen och skriver och snyter mig hela dagarna. Men: Nästa vecka, vecka 36, lovar jag att återgälda! Då blir det två nya utlottningar, en rolig författarintervju med en kille som är aktuell med sin uppföljare, med mera. Så håll ut! Jag lovar att inte svika dig ;-)
PS 1. Tack förresten för alla krya-på-dig-hälsningar som gör mig sååå glad!
PS 2. Om du inte redan har läst Vecka 36, så gör det nu när boken verkligen utspelar sig!

Det är så värdelöst att vara sjuk!


Jaha, då sitter jag här igen med Ipren-kartongen i högsta hugg. Huvudvärken spränger, snoret rinner, jag nyser oavbrutet men framför allt gör det ont i halsen. Trots det tänker jag på hur glad jag ska vara som faktiskt har fått vara frisk så länge. Jag har inte varit sjuk under hela sommaren, och har kunnat göra allt som jag hade planerat in. Den här veckan passar det ganska bra att vara risig. Problemet är att jag alltid blir jättedålig, och att det tar typ tre veckor innan jag blir bättre. Nåja, huvudsaken jag är återtälld till bokmässan i Göteborg 23 september.

Tidigare inlägg Nyare inlägg

RSS 2.0